Äntligen lite målning!

Jag inledde dagen med att bredspackla båda de aktuella sektionerna. Resultatet blev följande. Man  kan alltså säga att det var rejäl vinterkänsla både ute och inne idag.
Medan spacklet torkade ägnades stora delar av dagen åt plikter i kategorin ”hushållsnära tjänster”. När plikterna var klara och spacklet torrt var det dags för ett moment som med ganska måttlig insats gav påtagligt resultat: målning.
Här är det förstås inte frågan om någon slutfinish utan färgen ska bara hjälpa mig att visualisera hur det en dag kommer att se ut. Akrylfärg, förstås. Lösningsmedelsbaserad färg skulle ”äta upp” cellplasten. För att färgen lätt ska ”flyta i” ger jag först den lite grova ytan en dusch med en sprejflaska. Sedan på med en grön färg på den våta ytan. Medan ytan fortfarande är våt duttlar jag i och rör runt fläckvis med beige färg. Vägarna målas med enbart beige färg  och ån med ljussvart.
Här har jag placerat ut mockuperna. Tyvärr är det ju som Roger-Forden säger: ”Ögat vänjer sig”. Därför börjar jag få svårt att bedöma vad som är rimlig storlek på mockuperna. Känns som att jag skulle behöva en second opinion av någon som känner den vy jag försöker avbilda. Men det är ingen brådska, det handlar ju fortfarande om en ”kladd”.
Men så upptäckte jag en sak som känns ”allvarligare” än mockupernas storlek. Helhetsintrycket skulle faktiskt bli bättre om jag plockade bort ett av mina ”måste-ha-med-hus”. "Kill your darlings", ni vet...Jag säger ännu inte vilket hus jag avser. Nu vill jag ändå absolut ha med detta hus så jag får börja spana på de ännu inte bebyggda sektionerna  om jag skulle kunna placera det där. Men det är ju också viktigt att man får se ett hus från ”rätt” håll. Det här blir knepigt….
Nästa steg blir att lägga in sektionerna på anläggningen för att se hur de ter sig mot bakgrunden. Men att nu krångla upp dem ur källaren och sedan bära med sig dem i den bistra och becksvarta vinterkvällen genom det här landskapet, känns inte så lockande.

Nej, jag tror jag håller mig i källaren och städar lite efter friogolit-skärandet i stället. Mycket skräp blir det……


Kommentarer

  1. Härligt Sture nu börjar det hända något i Hedemoras vinter landskap. du får dra avesta forsens brus för att komma iform igen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst Leif, får man inte bygglust av Avestaforsens brus så måste man vara ett hopplöst fall. :-)

      Radera
  2. skulle väl vara magasinet som ligger närmast järnvägen...kanske..?
    lite svårt att säga ..med tanke på hur bilden kontra hur man ser det
    på själva anläggningen..vinkel/höjd ur en betraktares ögon


    Roger

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra klurat, Roger! Magasinet är väl den byggnad som jag är näst minst nöjd med. Men det beror inte på placeringen - nej det ligger helt rätt i förhållandet till affären. Däremot ligger det med helt "fel" sida mot betraktaren. Vad jag är ute efter är ett litet hus som är "felplacerat" men som jag hade hoppats skulle passa in ändå. Men tyvärr så blir det lite inklämt och saboterar en vy som många Rossbergare känner igen. Kommer givetvis tillbaka om detta så småningom.

      Radera
  3. Håkan Grundstedt1 mars 2018 kl. 13:19

    "Ljussvart"...?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe - precis min tanke också :-D

      Radera
    2. Ja.... ? ljusare än knallsvart och mörkare än mörkvitt. ;-)

      Radera
  4. Kånka i vintermörkret!?? Så himla långt norrut ligger väl inte Hedemora att det inte är dagsljus åtminstone så länge att du hinner över till stationen från din källare, - va?
    Nu får du förklara varför jag inte får lägga in min mailadress utan "värdnamn". Vad betyder det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. He, he, Tack för de tänkvärda synpunkterna! :-)
      Förvisso är trädgården stor och dagsljuset kort, men visst hinner jag ändå förflytta mig från källare till stationshus under de dagsljusa minuter dygnet bjuder på.
      Men OM jag är framme vid det logiska "nästa steget" när klockan är 19 så har det hunnit bli "mörkt, långt, långt bort i trädgården och trollen träda på heden". Då får "nästa steget" vänta till dagen efter då trollen spruckit så jag vågar ge mig ut igen. Så var inte orolig - liten rapport från stationshuset kommer innan kvällen.

      Beträffande det här med mejladress och värdnamn är jag lika frågande som du. Jag måste nog koppla in it-avdelningen. (Min dotter.)
      Jag lovar att vi kommer att göra allt för att du ska kunna framträda med såväl mailadress som värd. Det är du värd. Det vore ju tokigt om den som vill kommentera min blogg skulle känna att "otack är värdens lön" .. ;-)

      Radera
    2. Nu har jag kolla med "it-avdelningen" beträffande det här med mejladress och värdnamn och hon (it-avdeln) är lika frågande som jag.
      Men otvivelaktigt funkar det ju för dig att lägga in en kommentar. Vårt förslag är att du helt enkelt skriver in din epostadress i kommentaren eller undertecknar kommentaren med ditt namn.
      Välkommen att blogga vidare!
      /Sture

      Radera
  5. Hej !

    Det blir stor skillnad med lite färg, tycker det verkar smart att rätt tidigt få på lite färg
    som du gjort.

    En annan sak:

    Hur länge användes den såg som du tänkte bygga ?

    Är på jakt lite efter en liten såg som skulle kunna används fram till 1971.
    Antar att sågar först låg vid vatten för att ta kraft därifrån. Sedan så blev
    det väl ångdrivna sågar och sedan eldrivna.

    Din såg ut att vara lagom storlek.

    MvH
    Pär

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hallå, Pär!
      Om du tittar på följande länk kan du få lite fakta om kvarnen och sågen. Missa inte sista inlägget där jag citerar Kicki Sjögren. http://sturebylen.blogspot.se/2018/02/historik-om-kvarnen.html

      Radera
    2. Hej !

      Det hade jag missat att du redan skrivit. Då skulle det inte vara omöjligt med en såg liknande din
      år 1971 :-)

      Jag har väl skrivit det förut men jag tänkte att min bana ska avspegla 12 Juli 1971. Min 8 års dag året då min fru Annelie föddes.
      Jag var hos mina släktingar i ångermanlad då på sommaren och mycket nere vid Mellansels järnvägsstation.

      MvH
      Pär

      Radera
    3. Visst kan du ha en liknande såg om du avbildar 1971, Pär. Jag misstänker att det på sina håll faktiskt finns liknande sågar i drift än i dag.
      Kul att du också avbildar en speciell dag och ett år som även passar Annelie.

      Radera
  6. Tänk så mycket det gör när det blir färg i landskapet, och till och med lite kulör i bäcken/ån.
    Mockuperna fyller väl ut i landskapet och ger en bra bild om framtiden.
    Hälsar Peter "Pappa Falk" som än så länge är ananym i rullorna innan jag hittat rätt i menyerna. Återkommer i ämnet. / =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du hittat hit, Peter! :-)
      Ja, när man sysslar med modellbygge kan man ägna många timmar åt sådant som nästan inte syns men när landskapet får sitt första färglager blir skillnaden stor på bara några minuter.

      (Jag har förstått att det här med hur man lägger in kommentarer inte är så självklart. Det spelar dock ingen roll om man råkar få rubriken "anonym". Man kan ju underteckna med namn, precis som du gjort, Peter.)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En förebildsbyggares vedermödor...

Ofrivillig utflykt i det gröna med en Rover 90

Ett freudianskt felbygge?