Inlägg

Vad är Nya Rossberga?

Bild
(Senaste nytt! Göran Tholin har startat en blogg om sitt bygge av Vestra Wetterns Järnväg. Den hittar man här.)


Nya Rossberga är en utbyggnad av modelljärnvägen Morshyttan-Rossberga 1959. (Aka Lilla Morshyttan.)

Anläggningen finns även skildrad i min bok "Min väg till Morshyttan" som kan köpas via förlaget
Hobbypress (notera knappen "läs mer" här till höger)

Det finns också många filmer på Youtube om anläggningen Morshyttan-Rossberga 1959. Ett exempel finns längre ner i detta inlägg.

Det finns förstås även andra bloggar om modelljärnvägar som kan vara kul att följa. Ett par tips.
Simons blogg om bygget av Turebergs station hittar du här.
Anders blogg om Änglabanan hittar du här.
Göran Tholins blogg om Vestra Wetterns Järnväg hittar du här.

Men nu  ser vi framåt och ägnar oss åt Nya Rossberga1
Bilden här är tagen av mig 23 december 1971. Den visar ett parti av byn Rossberga. Partiet är en del av vad jag ska försöka gestalta på min utbyggnad. Året är förstås fortfarande 1959…

Blåbandslokalen, föreningslokal, nöjespalats och skola

Bild
I det gamla Rossberga var nöjesutbudet inte stort. Mot slutet av femtiotalet hade visserligen ett och annat hushåll skaffat TV men ända in på sextiotalet var det i Blåbandslokalen man träffade folk och fick utlopp för sin nöjeslystnad. Idag tittar vi lite på denna pampiga byggnad, belägen på krönet av åsen.Sedan gäller det att ta ställning till hur stor den ska vara när den tar gestalt som modell i Nya Rossberga.
(Varning! Skalafundamentalister kan ta anstöt...)





Fortsatt strövande i såväl Nya som Gamla Rossberga. Del 2 av 10.

Bild
Byggverksamheten i Nya Rossberga ligger fortfarande på is. Efter färdigställandet av kvarnen och inspelningen av "Strövtåg i förebilden" gick luften ur mig. Men nu är det lite lugnare. Nu  behöver jag ju bara se till att ta mig ur sängen varje lördag och publicera ett av de förinspelade tio avsnitten. Det börjar då kanske bli dags att snegla på vad jag ska sätta styrénkniven i härnäst. Någon ledtråd kanske man får i veckans film....Jag ber att få tacka för glada tillrop efter förra veckans premiäravsnitt .
Under hela inspelningsperioden utomhus (tre dagar i månadsskiftet september/oktober) hängde diset i luften. Inte så kul, men sedan kom regnet, så jag får vara glad ändå. Även dagens avsnitt är alltså rätt grått. Vi kikar först på hur jag anslutit Näsbanan till statsbanan på anläggningen, men sedan bär det av till Rossberga igen. Vi börjar vandra från Näsbanan, ner till den dramatiska Täftån och tittar därifrån upp mot åsen. Välkomna att hänga med!


Ett videoprojekt om förebild och modell. Del 1 av 10.

Bild
Nu har styrénkniven fått vila i drygt tre veckor. Det har däremot inte videokameran.
Nej, kameran och jag har (på begäran!) vandrat runt i Rossberga och kollat att kartan stämmer med anläggningen.
Nya Rossberga är nu alltså dokumenterat på samma sätt som Lilla Morshyttan dokumenterades 2013 i serien ”Strövtåg i förebilden”. Jag kan väl konstatera att för mig förhåller sig videofilmandet numera lika självklart till modelltåg, som tonic förhåller sig till gin.Vilka kan då tänkas vara intresserade att titta på den här serien? Tja, förhoppningsvis några av mina MJ-kamrater men jag vet att jag även har en del tittare från gamla By socken.

Serien är knappast någon hisnande filmisk upplevelse.😟 Nej jag kör min gamla vanliga stil, lite som ett upphottat ”föredrag med skioptikonbilder” i Rossberga Blåbandslokal på femtiotalet.När jag tittar på klippen märker jag att de många inzoomningarna kan bli lite tjatiga men de är ett effektivt sätt att visa var vi befinner oss. Som gammal skollärare vill…

Äntligen... en färdig bygdekvarn.

Bild
Puh… Efter att ha spurtat rejält den sista veckan är nu kvarnbygget ”färdigt”. Fotona avslöjar förstås i vanlig ordning en del missar och limfläckar som måste åtgärdas, men i stort sett kan jag ändå betrakta kvarnen som färdig. Det är som synes ett bygge med många strukturer, vinklar och vrår och jag kan försäkra att det blev åtskilliga timmar av ”gör om, gör rätt” innan jag kom så här långt… ☹Men vi tar och går ett inspektionsvarv runt byggnaden. När man ser den så här, lösryckt ur sitt sammanhang, kan den kanske se lite märklig ut.Man måste ha i åtanke att vissa delar kommer att vara under jord och att den också ska integreras med dammen och vattenfallet.


För att ge lite mera liv i byggnaden lämnar jag den stora porten öppen. Vad som ska finnas innanför öppningen har jag dock ännu inte bestämt. Porten ska givetvis vara rörlig och styras via en arduino som är konfigurerad med min auto-debug signerade  mill controller.
Här ser vi ”holken” där man hissade upp sädes-säckarna. Att döma av …

Från källare till vind – om stengrund och plåttak.

Bild
 Dags för en ny lägesrapport från bygget av Rossberga kvarn.Som synes på den här bilden så har kvarnen många ”ytstrukturer”.
Efter att trä-delen är rest och målad är det dags att försöka åstadkomma en grunddel med natursten längst ner och slaggsten ovanpå. Det första jag gör är att bygga en stomme i styrenplast som underlag till de båda stenvarianterna. Den undre delen av grundstommen är lite större än den övre. Förklaring till detta kommer strax.

Slaggstenspartiet väljer jag att göra på samma sätt som jag gjorde slaggsgrunden vid bygget av småskolan. Det kan man läsa omhär
Jag skär alltså till remsor som jag sen ska limma på styrénstommen. För att remsorna inte ska bli för bräckliga gör jag dem 7 mm tjocka. Eftersom grunden ska gå i liv med träväggen måste jag därför tänka till en aning vad gäller måtten på remsa och styrénstomme…

Partiet med natursten väljer jag att göra i lera, precis som stenpartiet på spannmålsmagasinet,här:

För att leran ska torka rimligt snabbt vill jag ha ett tu…

Om färger, förebildsforskning och ett filmfynd från 80-talet.

Bild
Arbetet med kvarnen går framåt så sakteliga. Det börjar bli dags att måla den ”träfärdiga” stommen.
Likt många andra byggnader i byn är kvarnen faluröd. Idag har färgen många år på nacken och väggarna har mörknat betydligt men på den här bilden, som jag tog 1968, ser man att kvarnen lyser klart faluröd i solskenet.


 Men vad är egentligen ”rätt” faluröd färg? Om jag går ut och tittar mig omkring ser jag ett antal hus som jag skulle kalla ”faluröda” men som ändå har väldigt olika färg. Hur kan det komma sig? Jo, för det första kan det faktiskt handla om olika faluröda nyanser. Under större delen av 1900-talet användes en ganska mörk färgblandning men nu har den ursprungliga, ljusare, varianten börjat användas igen.För det andra beror färgnyansen givetvis också på underlag, ålder, väder och vind. En del väggar kan anta en mörk ton, till exempel på grund av att de är beväxta med alger. Andra väggar kan vara uttorkade och gå mera åt det grå hållet. På gamla brädväggar kan till och med de en…