Inlägg

Visar inlägg från april, 2018

Konsten att kommentera

Nyss hemkommen från Modelljärnvägsmässan i Göteborg.
Där träffade jag många hobbykamrater och flera av dem berättade att man har svårt att kunna posta kommentarer här i bloggen.

Jag har tidigare försökt beskriva hur man gör och jag har gjort en manual som jag trodde var idiotsäker. (Den hittar man här. )

Men trots denna idiotsäkra metod så hör jag att det kan vara problem att få iväg sin kommentar. Jag googlade på problemet och fick då tipset att en lösning på problemet kan vara att  temporärt byta till en annan webbläsare.

Jag tycker att det är ett underbetyg att blogg-programmet inte klarar av sådant här utan krångel.

Är det någon av läsarna som har andra tips i frågan så tar vi gärna emot dem här. (Om ni lyckas lägga in kommentaren..... :-( )

Ytterligare tips om kommentarer hittar man i det här inlägget.

Hoppas att ni inte ger upp!!

Rena snurren - nytt moment i Nya Rossberga

Bild
Nu tar vi en paus i själva anläggningsbygget och sysslar i stället med lite kringaktiviteter. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg har jag bland annat de här prylarna att ta reda på:



Vad är då det där för grejer? Jo, det är atmosfärsskapande nostalgiföremål, kända från Nostalgikalendern, från (ungefär) den epok jag försöker gestalta på min anläggning. Bilderna visar hur det såg ut i mitt stationshus innan jag satte igång bygget av Nya Rossberga. Man kan väl konstatera att alla dessa föremål riskerar att ta uppmärksamhet från själva anläggningen…
Från september och fram till dags dato har jag haft föremålen undanstuvade men nu är det dags att fixa till en lösning där de är dolda men ändå lätta att förevisa. En del-lösning för att klara detta ser vi på följande bilder från augusti i fjol.



Föremålen på bilderna är så kallade pärmsnurror. Min tanke var alltså att modifiera dessa till vad min kamrat(?) Mölle-Mats, med sedvanlig finkänslighet, kallar ”räsche-karuseller”. Dessa ska förvaras in…

Nya Rossberga i Allt om Hobby

Bild
Idag ligger Allt om Hobby, nr 2, på butíkshyllorna.



I det här nummer har jag skrivit en åttasidig artikel som handlar om tankarna bakom Nya Rossberga. Artikeln kan ses som ett extrakapitel till boken Min väg till Morshyttan och som en skarv mellan boken och min blogg.



Som alltid är det roligt när det dunsar till i postlådan och man öppnar tidningen och ser sig själv i tryck. Sedan 2013 har jag, om jag räknat rätt, skrivit 14 artiklar om modellbygge åt Allt om Hobby.
Det diskuteras ibland vilka chanser det tryckta ordet har att göra sig gällande i internets tidevarv. Nätets stora fördel är ju att det kan vara rykande aktuellt. Som Frank Finnander presenterar sin trevliga Facebook-grupp ”Modelljärnväg”:
- Detta är ett flöde, en diskussion i nutid och har inte funktionen av ett arkiv där man kan sortera, katalogisera eller söka ….
Av Franks formulering kan man inse att nackdelen då är att innehållet är flyktigt. Fora och bloggar är mindre flyktiga än Facebook men trots sökfunktioner så är d…

Den dagen, den sargen. Ännu ett (litet) etappmål.

Bild
Äntligen har snön smält undan så pass att jag kan ta mig in i luckan där jag förvarar diverse träskivor.



Nu ska nämligen anläggningen få en figursågad sarg. Så här såg det ut före….


…och så här ser det ut idag.


Markusbo ska förstås också ha en sarg. Före….


…..och efter


Långsidans sarg ur en annan vinkel. Längst bort skymtar en träddunge. Bakom den ligger Rappens.


Den minnesgode kanske kommer ihåg att ursprungsplaceringen av boningshuset vid Rappens inte var så lyckad. Man kunde bara se kåken från baksidan vilket man aldrig gjorde i verkligheten. Så här, alltså:


Nu har jag dragit om vägen så infarten blir ur en annan vinkel. Så här blev det då:


Jaha, det var det , det!
Vad är det nu på tur att göra?
Jo, nästa steg i att göra anläggningen något så när visningsbar är att sätta upp ett draperi som skymmer all räsche under anläggningen. Så har jag ju gjort på Morshyttan-delen på motstående långsida. Så här ser det ut där.


Och så här såg det ut innan draperiet kom på plats.


Draperityg till Nya Rossb…

Ljus över Rossberga

Bild
Då lämnar jag frigolitskärandet för ett tag och tar itu med en del andra uppgifter. Belysning av nya Rossberga står på tur.
Morshyttan, alltså den färdiga delen av anläggningen, får sitt ljus från varmvita lysrör bakom ett draperi i taket och 10 stycken spotlightar som belyser förgrunden. När resten av belysningen i rummet släcks blir anläggningen som ett tittskåp. Nedanstående bild ger knappast rättvisa åt tittskåpseffekten. Kameran kompenserar så att effekten liksom slätas ut. Det gäller även de följande bilderna.


När det gäller Nya Rossberga väljer jag att enbart belysa med klämspotar. Jag har valt IKEA:s billigaste, ”Kvart”, för 49 kronor. Led-lampan kostar också 49 kronor så totalt går en ljuspunkt på 98 kronor. Strax under tusenlappen, alltså för mina tio spotar. De är försedda med vanlig stickpropp så jag behöver inte bryta mot lagen genom att utföra ”fast installation”. I taket har jag satt upp en list där jag kan klämma fast spotarna på valfri plats. Här ser vi arrangemanget i …

Varvet runt - Markusbo nu "färdigt".

Bild
Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för mig och min bana. Nu är alltså sista sektionen, Markusbo, ”färdig”. Så här blev den.


I huvudsak har jag utgått från detta fotografi.


Sektionen kanske inte ser så märkvärdig ut men det blev ändå en del trixande. Spåret som löper rakt igenom är en raksträcka som avslutas med en s-kurva. Där gäller det att passa in cellplastlandskapet så att tåget inte hakar i vid genomfarten. Så måste bergsskärningens höjd bestämmas, och här kan det hoptryckta perspektivet spela ett spratt och så måste gångstigens sträckning bestämmas.
Jag började med att göra tunna cellplastunderlag som jag figurskräddade efter rälsen. Sedan grovformade jag de tjocka cellplaststyckena och placerade dem ovanpå.


Nästa steg var att försöka få till gångstigen upp till stugan.


Efter lite justerande hit och dit var det dags för raspning men då förflyttade jag mig till min källarverkstad. Här har jag raspat och även spacklat igen diverse glipor. Med en kniv markerar jag bergs…

Kompletteringar och nuvarande byggläge.

Bild
Eftersom bloggen inte tillåter att man lägger in bilder i kommentarerna, lägger jag in ett par kompletteringar till tidigare inlägg här.
Först gäller det Rappens familj. Jag sa tidigare att jag inte hade några bilder på ”pojkarna” men det var då, det. Inlägget gjorde att jag blev kontaktad av en god vän med anknytning till Rossberga. Han bifogade en bild, tagen utanför Rappens en sommardag i mitten av 60-talet. Han själv och brodern sitter i kortbyxor och dricker saft och till vänster sitter deras mamma och Ingeborg. Sedan ser vi två män som jag skulle avråda från att bråka med i taxikön, så att säga. Sigurd med glasögon och Adolf sittande i gräset. Historiens vingslag!


Lite mera fakta om familjen vid Rappens. Jag nämnde tidigare att man ursprungligen kom från Norrland. Enligt ”min svåger släktforskaren” slog man sig ner i Rossberga 1937. Ingeborg, född 1885 gifte sig för andra gången 1941 med Johan Edvard Andersson från Bygdeå, Västerbotten. Ingeborgs förste man, Gustav Edström, dog re…