Ännu en sektion "färdig".


Ännu en sektion….



Så har småskole-sektionen skulpterats fram. Förvisso är vårt Rump-dalom ganska platt, definitivt inget Schweiz, men ändå ingen ”fotbollsplan”. Det blir alltså ett visst karvande på alla sektioner trots att området vid första påseendet kan verka tämligen utplattat. En provisorisk terrängfärg har också anbringats.



Nu är större delen av den 535 centimeter långa väggen karvad och målad.





Kvar är bara 110 centimeter längst till höger, men mera om det sedan.



I ett tidigare inlägg funderade jag över vart småskolevägen skulle ta vägen. Jag visade då följande skiss där jag tänkte mig att vägen skulle gå ut över anläggningens kant, till höger. Hur jag skulle göra till vänster hade jag ingen riktig idé om.



Så här ser det ut idag, ur ett helikopterperspektiv. Vi ser här att vägen INTE går ut över kanten till höger. Jag fick nämligen en ny ide och låter den därför fortsätta in på nästa, hittills obyggda, sektion.



Till vänster låter jag vägen gå upp och korsa järnvägen för att sedan försvinna ut i det okända i ett tätt granskogsparti med obefintlig insyn.



Nå, men vart kommer då den här vägen till höger att leda?

Det slog mig plötsligt att det finns en plats i Rossberga, som jag har en särskild relation till och där vägen faktiskt tar slut. Tänk så lämpligt, va´?
Platsen ser vi här. 


Personer som Roger i Luleå, Mats i Mölle och Stein i Norge kan väl knappast identifiera stället men jag håller det inte för otroligt att medlemmar i gruppen ”Söder om Tyskbo” kan känna igen sig.

Nu gäller det bara om man kan klämma in byggnaderna på den cellplastyta vi ser på nedanstående bild.



Men jag har lite tur. Platsen ligger bakom ett skogsområde som avgränsar den mot övriga byn. En sådan avgränsning kallas i engelskspråkig litteratur för ”scenic divider”. På svenska skulle vi kunna kalla den landskapsuppdelare. Det gör att man saknar direkt jämförelse med andra delar på anläggningen och då kan man lura ögat lite grand. Då blir det till exempel möjligt att vinna utrymme genom att krympa skalan en del utan att det känns störande.
Äventyret fortsätter....

Kommentarer

  1. Roligt se arbetet gå framåt så fint det blir

    SvaraRadera
    Svar
    1. kan det vara fastighet på denna kordinat som du menar 60°15'34.6"N 16°24'05.0"E

      Roger/Forden

      Radera
    2. Tack, Bing!
      Tyvärr, Roger, jag får inte koordinaterna att funka. Jag skriver in dem i Maps sökruta men den vill inte samarbeta....

      Radera
    3. prova söka på Google 60.259666, 16.401389

      Roger

      Radera
    4. Bra tänkt, Roger, men tyvärr fel. Platsen jag är ute efter ligger i helt andra änden av byn. Se här: 60.269901, 16.379222
      Visst är det Rappens, Per Arne. Ganska exakt 1 km fågelvägen över skogen från ditt barndomshem vid Morshyttans station.

      Radera
    5. ok då är jag med...är det ett så kallat "Per Albin" egnahem ?

      Roger

      Radera
    6. Nu hamnar verkligen byggnaderna i byn "huller om buller"!
      Svåger T

      Radera
    7. Stilen påminner onekligen om ett Per-Albin-torp, Roger. Historiken bakom Rappens är dock lite dunkel för mig. Här kanske "Svåger T" kan hjälpa till. Han är en baddare på Rossbergahistoria.
      Och visst har byggnaderna hamnat huller om buller, Torbjörn. Rena mardrömmen att beskriva vägen till Rappens som det ser ut här....:-(

      Radera
  2. Det blir så jäkla bra det här Sture!

    Men det blir inte mycket kvar av "Västmanland" vilket inte gör mig något då det kändes som det skulle se konstigt/onödigt ut med bara en massa skog på den nya delen av anläggningen men hur jag fantiserade hur det skulle se ut i slutänden stämde säkert inte alls med hur din inre bild kan jag tänka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, Oscar, skogsområdet "Västmanland" är nu ett minne blott. Lite synd tycker jag (till skillnad mot dig) men det kommer ändå att bli en hel del granar så småningom. Jag tänker mig (nu) att Vilvallen, småskolan och Rappens ska ligga i gläntor i skogen. Tåget får passera i fjärran bakom granarna. (Cirka 5 centimeter bort...) Men när det nu blev för trångt med småskolan i själva byn så var det ju tur att jag hade lite skogslandskap att annektera. Och vägen måste ju leda någonstans och då får även Rappens vara med. Rappens är ett ställe med en historia som jag misstänker att du kommer att gilla. Mera om det i nästa uppdatering.

      Radera
    2. Väntar ivrigt på att få höra historien om Rappens :)

      Radera
  3. Hej Sture !

    Ditt bygge flyter på bra :-)
    Vad är det för relation du har till den gården ?

    MvH
    Pär

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hallå, Pär!
      Vid nästa uppdatering, som troligen kommer på fredag, ska jag berätta om min egen relation till Rappens och även Rappens relation till SJ. Vilken klipphängare, va´?

      Radera
    2. Kan inte vänta :-)
      MvH
      Pär

      Radera
  4. Det här blir verkligen hur bra som helst Sture. Jag tycker att modellen återger hur det ser ut i verkligheten på ett bra sätt.
    Hälsningar
    Jan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det, Jan! :-)
      Min strävan är ju att det ska kännas "Rossberga" trots att det inte riktigt stämmer.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det var en gång....

Småskolan ställer till det....

Långväggens sista sektion: Rappens.