Två steg fram och ett tillbaka
Jag räknade som sagt med att börja utforma vägarna idag men
så kom jag på en grej som ändrade mina planer.
På sektion 1 kommer en väg att korsa järnvägen Som synes på
följande bild är dock profilerna bara grovt tillyxade vid rälsen och det medför
att det blir en stor glipa mellan räls och landskap. Innan jag börjar med
vägarna bör jag se till att täta den glipan så att jag kan dra vägbanan ända
fram till rälsen vid den planerade vägövergången vid pilen.
Den inpassningen måste givetvis göras på plats i
stationshuset så nu blev det att ta sektionerna under armen, bita ihop, och
huttrande ge sig ut på vandring i detta vinterlandskap. (De här vandringarna
mellan källare och stationshus vore förstås mycket lättare att stå ut med under
sommarhalvåret men när den årstiden kommer har jag förstås hamnat i ett läge då
jag bara
har källarjobb. Excellent planering….)
Gliporna mellan räls och landskap måste alltså fyllas upp
med kilformade bitar av cellplast. Banvallens lutning avläses med smygvinkeln
och sedan överför jag den lutningen till cellplastskäraren.
De tillskurna bitarna placeras sedan i glipan och limmas
fast mot landskapssektionen. Här är smältlimpistolen värd sin vikt i guld.
Limmet stelnar på minuten och passningen behöver inte vara exakt eftersom
limmet självt fyller fogen.
Alla ”passbitarna” på plats. Jämför med ”före-bilden”
Så var det bara att trotsa Kung Bore och vandra tillbaka
till källaren för fortsatt arbete med sektionerna. Nu kan jag dra vägbanan ända
fram till rälsen vid övergången, se pilen.
Det känns som att det här momentet var ett steg tillbaka och inte förde
projektet som helhet framåt. Men, men, det måste göras och nu ska det väl ändå
inte vara något mera som måste göras innan jag kan börja med vägarna.
Sture, istället för den gamla tekniken med skikt i form av höjdkurvor som till sist måste raspas ner till det tänkta landskapet tycker jag detta nya sätt med horisontella balkar direkt skurna som Du tänkt dig landskapet är i det närmaste genialiskt! Likaså husgrundsblocken med möjligheten till höjdjustering!
SvaraRaderaTack för det, Staffan! :-)
RaderaJa, jag tycker själv att det funkat rätt bra med de horisontella balkarna. Speciellt varianten att först köra varannan för att få ett inledande intryck och sedan fylla i mellanrummen när man är (något så när) nöjd.
Men det har varit ett jäkla ändrande fram och tillbaka innan jag kommit så här pass långt. Ena dagen har jag skurit bort ett stycke där jag tyckt terrängen ska sänkas, andra dagen har jag limmat dit ett stycke eftersom jag tog bort för mycket, och tredje dagen har jag limmat dit ett stycke igen.....
Nu kommer detta lappverk förstås inte att märkas när strösslet kommer på plats men vore jag "underredes-fundamentalist" så skulle jag förstås skära till helt nya profiler nu när jag vet hur det ska vara så det blir "rätt under".