Landskap av cellplast

Min modelljärnväg finns i ett separat hus ute i vår trädgård. Huset är en 26 kvadratmeter stor modell av den numera rivna Morshyttans station. Sommartid känns det inte som någon nackdel att anläggningen finns utanför bostadshuset, men vintertid....
Då får man både pälsa och pulsa för att ta sig dit.





Om jag behöver hämta något verktyg från min källare är det heller inga problem på sommaren. Jag tar helt enkelt genvägen genom trädgården till den separata källaringången. Så här ser den genvägen/källaringången ut idag med sin helt igensnöade trappa. (Jag föredrar alltså en omväg i väntan på snösmältningen.) 





Nu har jag kommit så pass långt i mitt arbete med de två viktigaste sektionerna av Nya Rossberga att det är dags för lite finare bearbetning. Det kommer då att damma en hel del. Jag har därför burit ner sektionerna i källarverkstaden för fortsatt bearbetning därstädes. Ganska skönt att slippa pulsandet några dagar.

Här ser vi den största av sektionerna. Profilerna av markisolerings-cellplast är här provisoriskt limmade på underlaget av vanlig frigolit. 





Den uppmärksamme betraktaren av bilden ovan kan se att det står "anhalt" längst till vänster på sektionen. Min fläskbroder Kjell Gustavsson, som har sitt hjärta i Tyskbo, har uttryckt ett önskemål att Tyskbo anhalt ska finnas med på anläggningen. Kjell är ju en trevlig kille så givetvis ska jag tillmötesgå hans förslag. Här nedan ser vi en bild på anhalten. Bilden är tagen av min gamle lärare från industriskolan i Horndal, Sverker Schough.






Men nu ska sektionerna bearbetas. Mina tre viktigaste verktyg ser man på nästa bild. En brytbladskniv, en handhållen frigolitskärare med värmetråd och en hovrasp till hästar.





Den som vill se mera av hur man bearbetar cellplast är  välkommen att titta på mina två filmer här nedan.





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det var en gång....

Långväggens sista sektion: Rappens.

Småskolan ställer till det....