Säsongssummering, landskapet.




Den 21 september i fjol började jag utbyggnaden av min anläggning. Dittills hade bara en av rummets fyra väggar varit ”bebyggd” men nu var visionen att jag skulle ha landskap med bakgrundsmålning längs alla fyra väggarna.

Ambitionen var också att den nostalgiavdelning som stulit en del uppmärksamhet från anläggningen skulle göras ”osynlig men lättillgänglig”.

När nu sommaren står för dörren (sedan drygt en månad tillbaka!) tycker jag att det kan vara dags att med en liten filmserie i tre avsnitt visa hur långt jag kommit.

I det här första avsnittet lotsar jag betraktaren runt och visar själva landskapsdelen. Min dotter Anna följer i mitt spår med dogma-kameran i högsta hugg, som en Nya Rossbergas egen Lars von Trier.

Ett problem med en sådan här ”rörlig-kamera-teknik” är lokalens skiftande ljus. Övre delen av rummet är mycket ljus och nedre är ganska mörk. Kamerans autoläge gör att exponeringen därför ibland skiftar på ett oönskat sätt.

Ett annat problem är blandljuset i lokalen. Jag har kallvita lysrör som allmänbelysning, varmvita lysrör över Lilla Morshyttan och så har jag dessutom diverse spotlightar med varmvita ledlampor. Detta medför att färgerna skiftar beroende på hur kameran förflyttas i lokalen.

Och visst, det finns sätt att undvika/minska ovanstående problem men nu är ju det här en ”på-platsen-dokumentär”, avsedda att informera om läget på anläggningen, och då tycker jag att den ändå fyller sitt syfte.



Slutligen får jag göra en pudel…..
Jag brukar hävda att Youtube-filmer bör ha en längd av cirka fem minuter. De tre filmerna i den här serien har dock blivit betydligt längre. Jag får försöka slingra mig ur detta genom att hävda att femminutersregeln gäller alla filmer utom så kallade säsongsavslutningsfilmer….

Välkomna alltså att betitta del 1 av 3!










Kommentarer

  1. Hade en högtidsstund just med del 1 och en kopp Té :)

    Kan ju inte annat säga än att det blir så j*vla bra, både filmen och byggandet!

    Och det där med tre minuters regeln kan du helt sumpa tycker jag, intressanta saker får ta och vara hur långa dom vill och behöver!

    Återigen stort grattis till denna milstolpe och det är väldigt bra jobbat tycker jag på den här korta tiden.

    Ha det bra Anna Von Trier och Sture! ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anna och jag tackar, Oscar!
      Jaha, då behöver jag alltså inte ha ångest för att del 2 (som läggs ut på fredag) blir hela 10.20 minuter lång....?

      Radera
    2. Verkligen inte och jag tror vi är många som välkomnar långa avsnitt :)

      Radera
  2. Tack för detta!

    Vi är många, vet jag, som uppskattar att du generöst delar med dig av dina ofta kluriga lösningar att konsekvent gestalta din hembygd. Jag förstår, att den nya delen av anläggningen blir i samma stil som den gamla. Det bådar gott för ett enhetligt intryck.

    Det var trevligt för oss betraktare, att du lät ett litet lokaltåg röra sig i landskapet. Vad för slags tåg passerade Morshyttan och Rossberga när det begav sig. Dragkraft, vagnar, last, A-fordon o s v? Det minns du naturligtvis, eftersom du hade järnvägen utanför fönstret under uppväxtåren. Annars har vi ju bl a Samlingsportalen att utforska.

    Det finns mycket roligt att syssla med i mj-hobbyn och allt har sin tid. Numera finns passande rullande materiel, både i byggsats och i färdigt skick. Det kommer säkert fram spännande överraskningar från bangården bakom granridån vad det lider...

    Bästa hälsningar, Stig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det, Stig!
      Jo minsann, hobbyn har många olika inriktningar. Hittills har det mest varit landskap och hus för min del men så småningom blir det väl också att man kommer att ägna sig åt att få till rätt tågsammansättningar och att vädra lok och vagnar. Men först ett "färdigt" Nya Rossberga.
      Kanske vi ses i Skövde?

      Radera
    2. Det är ju norra Stambanan som passerar Morshyttan/Rossberga, så där lär väl en hel del "rejäla" tåg ha passerat (och gör så fortfarande). Näs-banan förbi "nya Rossberga" är ju något annat, en icke elektrifierad lokal bibana (som nog var nedlagd och uppriven redan 1959 om jag inte missminner mig).
      Så frågan är ju hur enhetligt scenariot blir när fjärrtågen från Stambanan, dragna av "ackumulatorlok" på den icke-elektrifierade bibanan, passerar "nya Rossberga"!?!

      Radera
    3. Jaha, du Mats - du säger det...
      Varför kommer jag plötsligt att tänka på den gamla Hasse Alfredsson-repliken "Får man fråga, är det tillåtet att fråga, vart ska DU åka på DIN semester, då?" ;-)

      Radera
    4. Vart jag ska åka på min semester har ingen betydelse, jag väljer att citera en annan kulturpersonlighet - Robert Broberg: "målet är ingenting, vägen är allt"! :-)
      Men vad som är viktigt i sammanhanget är förstås "med vad ska du åka på semester?" - och där är mitt svar förstås "inte med ett ackumulatorlok i alla fall"!!! ;-)

      Radera
    5. Ha, ha, jag tror jag sagt det förr men det tål att upprepas:
      - Du har dina ljusa ögonblick, Mats!

      Radera
  3. Hej Sture !

    Det blir jättefint :-)
    Du har verkligen hunnit göra mycket på ganksa kort tid.

    Jag tycker du lyckats bra med bakgrundsmålningen och det smälter bra
    ihop med den gamla delen.

    Hoppas ni får en bra sommar och mitt erbjudande om Allsången kvarstår
    om ni är intresserade.

    MvH
    Pär

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Pär!
      Jo, jag är ganska nöjd med resultatet hittills. HELT nöjd blir man ju aldrig, som du vet.
      Vi får väl se vad sommaren bär i sitt sköte. Allt blev ju så konstigt i år eftersom högsommaren började redan vid valborg.
      Trevlig sommar även till dig och Annelie.

      Radera
  4. Som vanligt en väldigt trevlig filmsnutt Sture. Vad fint bygget har blivit. Det kryper i kroppen av nyfikenhet inför fortsättningen bakom kulisserna/gardinerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjena, Simon!
      Tack för dina vänliga ord.
      På fredag låter vi gardinerna falla för nostalgiavdelningen.
      Kul att du tittar in på min blogg. Kanske det börjar bli dags för en Turebergs-blogg också? ;-)

      Radera
    2. Hehe, jodå jag har haft koll på vad som händer här. Har bara inte kommenterat förrän nu. Har haft på tok för lite tid med Tureberg, men en blogg är på gång så fort jag har något av värde att visa och berätta om, var så säker.

      Radera
    3. Åjo, nog har du väl en del att berätta om. Du kan ju börja med att sammanfatta dina ambitioner hittills. Endast fantasin sätter gränser, Simon! ;-)

      Radera
  5. En väldigt intressant och välgjord filmsnutt, om den fortfarande kan kallas så med tanke på att den är längre än 5 minuter. ;-)
    Kul att få en översiktsbild av din fina anläggning. Skall bli intressant att se de kommande avsnitten.

    /Jan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det, Jan!
      En ny "snutt" på 10 minuter kommer i morgon. Den handlar i huvudsak om vad som finns bakom draperierna under anläggningen.

      Radera
  6. Har ju naturligtvis följt dig här också. Du har fått ihop det snyggt. Ska bli spännande att se hur det växer fram till nästan färdig anläggning - för färdig lär den väl aldrig bli ;-) Det lönar sig att mock-uppa för att få till miljön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det, Peter! Nej, färdig blir man förstås aldrig. Man kan ju vädra och förfina träden i all oändlighet. Och det är ju vägen som är mödan värd, som Karin Boye sa.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En förebildsbyggares vedermödor...

Ofrivillig utflykt i det gröna med en Rover 90

Ett freudianskt felbygge?