Östlunds-sektionen strösslad.

Ja, då var ännu en sektion ”extensiv-färdig”. Här har vi utgångsläget. Sektionen kan vi kalla ”Östlunds-sektionen”, inringad på bilden.

I förra avsnittet berättade jag om min tvekan vad gällde byggnadernas storlek. Jag snabbtillverkade två nya mockuper, något mindre än de tidigare. Snart ska vi se om de mindre mockuperna passar bättre in i det ”färdiga” landskapet.
Så var det det här med markanvändningen. En del idéer fick jag från det här fotografiet…
…och en del goda råd har jag fått från mina MJ-kolleger. Nå, hur blev det då? Jo, det ska jag strax visa men först några ord i största allmänhet om sektionsarbetet. Sektionerna är ju redan tidigare grovskulpterade men när jag ska köra igång arbetet märker jag alltid att vissa finjusteringar ändå behövs. Dessa ”finjusteringar” innebär nästan alltid ett oväntat omfattande skärande och spacklande. Så även på denna sektion. Tyvärr glömde jag att fotodokumentera detta…  😊
Nåväl, när spacklingen är klar börjar arbetet med vegetationen. Det knepigaste här är färgen. Innan jag sätter igång har jag ganska klara idéer om hur jag vill att det ska se ut. Efter en stund så märker jag emellertid att färgerna har tagit kommandot över mig och jag ser att det jag strösslat inte alls stämmer med mina ursprungsidéer. Då får jag försöka kompensera den felaktiga tonen och då händer det att det bär iväg ännu mera. Puh…

Nåja, nu är all frigolit täckt av markvegetation och här ser vi en flygbild innan hus och träd kommer på plats. En liten förklaring av de olika åkerlapparna kan kanske behövas:

Nr 1 Nyslagen åker.  Här ska det finnas en hässja.

Nr 2. Havreåker. På fotot från 1959 är havreåkern nästan lite blåaktig. På min sektion ”blev” det så här.

Nr 3. Potatis/grönsaksland.

Nr 4. Åkerlapp i träda. Plöjd och harvad och ogräset börjar titta fram.


Så var det hässjan, då. På Morshyttandelen har jag ett par hässjor. De är tillverkade av Woodland Scenics Field Grass på en frigolitstomme. De var lite knepiga att göra eftersom fieldgrasset spjärnade emot när man skulle böja översta lagret över hässjans kant. Någonstans såg jag ett tips om att använda lin. Men var köper man det? När jag förde saken på tal här hemma visade det sig att min dotter Anna (aka ”Dogma-Anna”) hade gått på en slöjdkurs där hon bland annat sysslat med linberedning. Linet på nedanstående bild skänkte hon nu till mig. Snacka om närproducerat.

Som synes är linet väldigt..ja, linfärgat. Jag skulle vilja ha det liiite mera gröntonat. Hur fixar man då det? Min första tanke var att doppa det i ett bad av Herdins gröna pulverbets och sedan låta det torka innan jag limmade det på frigolitstommen. Då visade det sig att denna gamla bets-klassiker inte längre fanns i sortimentet hos någon av närområdets färgbutiker. Nästan att man frestas till en jeremiad om att det var bättre förr…. Nåja, då får man väl försöka sig på lite nytänk.
Jag började limma på linet (ofärgat) på frigolitstommen.
Hela hässjan ”påklädd och på tork i solskenet med ett gummiband som håller översta varvet på plats.
Torr och fin, men tyvärr kan man ana spår av gummibandet. Vi får väl se om det går att trolla bort.
Men så var det det där med hässjans färg…
Går det att måla den färdiga hässjan utan att färgen kladdar in stråna till oigenkännlighet? Bara att testa. Jag tog min vanliga granskogsfärg och blandade ut den med vatten till lagom blaskighet. Sedan penslade jag på färgblandningen på linet och, Heureka, hässjan tog färg utan att bli kladdig. (Nedanstående bild är inte särskilt bra. Färgen syns bättre på en bild som kommer senare.)


Då var det bara att ta sektionen under armen och traska ut i stationshuset.

Här är luckan i landskapet som nu ska fyllas igen.


Ifylld, och jag konstaterar att det nog var rätt att förminska mockuperna. Tilläggas kan att det här inte gör anspråk på att vara en korrekt avbildning av området vid Östlunds. Det är mera "fritt efter", så att säga. Det sägs att Picasso vid något tillfälle fick höra från en betraktare  att: "Så där ser ju inte en människa ut"!
Picasso svarade då: "Det är ingen människa. Det är en bild av en människa".
Hässjan i närbild. Helt OK, tycker jag. (Tack Anna!)
Ja, då är det fredag och den här veckan är till ända. I morgon blir det inte mycket gjort eftersom det dyker upp ett par suspekta typer från Västskåne…. Hujeda….😮😮
På söndag är det tågsläpp i Krylbo och på måndag tror jag att jag vilar. Sedan är det Valborg och första maj och på fredag morgon åker jag till Göteborg. Om det fortsätter så här lär det bli svårt att hinna få alla sektioner strösslade till 29 juni….


Kommentarer

  1. Spännande att se slutresultatet av de många timmar du lagt ner sen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och många timmar är det kvar, Kicki....

      Radera
  2. blev ju bra med dom lite mindre "mockarna"..till husen.....stämmer bättre även om man nu ser det bara på en bild..sen hoppas jag att dom inte var så slarvig att ta reda på höet vid hässjan,,,man fick ju räfsa ordentligt.varje strå skulle tas tillvara..
    misstänker att det blir ett litet scenario med släpräfsa o häst+lite gubbar som hässjar ...och kanske någon som räfsar...



    Roger/Forden

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmm... det har varit ungar och lekt vid hässjan och dragit ner lite hö, förstås du Roger. Det kommer givetvis att räfsas upp så snart lämplig Preisergubbe inställer sig för tjänstgöring.

      Radera
  3. ¨Tyvärr glömde jag att fotodokumentera detta… �� ¨, visst visst, man kan ju utrycka saker mångalunda... :-))

    Höet fick du till riktigt bra, men, havre - nee, här har nog inte bonden haft nån koll på sina fröpåsar. :-/

    Jasså, redan helg. Nå, om östdanskarna är i antågande så. :-/
    Å vila på månda, just, tror du också själv på allt du skriver?? :-)) :-))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åjo, nog är det havre, alltid. Men jordmånen i Rossberga är ju lite speciell så havren ser inte riktigt likadan ut som i övriga landet. ;-)
      Jojomen, i morgon anfaller östdanskarna så då laddar jag armborstet. Och visst blir det vila på måndag...

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kort rapport från (det stillastående) Nya Rossberga.

En förebildsbyggares vedermödor...

Ofrivillig utflykt i det gröna med en Rover 90