Småskolan, liten men inte oansenlig.



Innan jag redovisar läget i Nya Rossberga vill jag tipsa om att det är flera än jag som skildrar sitt byggande i blogg-form. Se här:

Simon visar sitt bygge av Turebergs station här.
Anders B visar sin Änglabana här.
Anders H visar The Pisen Town här

Mycket nöje!



Finns det då något nytt att berätta från bygget av nya Rossberga?

Tja, låt mig börja så här:
- Från början hade jag tanken att småskolan skulle klämmas in ”mitt i byn” men jag upptäckte snart att den lösningen inte blev så lyckad. I stället valde jag att placera skolan en bit utanför byn, som ett sorts fristående diorama. Enligt mina ursprungliga planer skulle jag rationalisera bort skolans uthus för att spara på utrymmet men nu hamnade jag i ett bättre utrymmes-läge och beslöt att även uthuset skulle finnas med. Men det fanns ett litet problem. När jag fotograferade skolan i höstas, enligt plan A, brydde jag mig inte om att fotografera uthuset. Därför blev det en ny utfärd till småskolan och familjen Fink förra veckan för kompletterande fotografering och, ja, så här ser uthuset ut:



I uthuset fanns en gång i världen ett dass. När jag började skolan 1956 hade man emellertid dragit in  wc. Det kändes ju oerhört lyxigt och modernt, eftersom bekvämligheterna därhemma bara var dass på gården och en handpump för kallt vatten i köket. Det låter förstås ganska primitivt idag men vid den här tiden hade de flesta i byn det ungefär likadant.

Enligt Hans Fink fanns det på ”dass-tiden” tre dörrar på uthuset. I min samling av foton från småskolan finns bara ett där uthuset syns och det är det här:



Där syns bara två dörrar men å andra sidan ser man ju inte hela väggen. Hur många dörrar det fanns på min tid på 50-talet kunde jag inte erinra mig men så kom jag på att jag hade ett ess i rockärmen. I småskolan hade jag en klasskamrat, Gunnar Josefsson, vars pappa smalfilmade på avslutningarna. Gunnar har låtit digitalisera filmerna och skänkt mig en kopia. Filmen kan man se här nedan och efter 3.44 skymtar uthuset och då ser man att huset har ytterligare en dörr till vänster. Alltså blir det tre dörrar på modellen. Man får vara lite detektiv när man är modellbyggare.




Nå, hur går då arbetet med det påbörjade skolhuset? Hm… tyvärr har inte den riktiga inspirationen och koncentrationen infunnit sig i sommarhettan och jag har gjort flera mätfel. Det har alltså blivit en hel del ”gör om, gör rätt”. När jag tidigare, i Facebook-gruppen ”Söder om Tyskbo” skrev om småskolan råkade jag kalla byggnaden ”oansenlig”. Jag tänkte då i jämförelse med Blåbandslokalen, storskolan och kvarnen. Uttrycket ”oansenlig” fick emellertid Hans Fink att protestera och när jag satt och stångades med mätfelen tänkte jag att det här var nog Hans hämnd för att jag baktalat skolan. Om jag inte minns fel sa Hans också något om att den lilla skolan ändå fostrat många hyggliga och duktiga elever. Jag fick tyvärr en känsla att det inte var mig han syftade på…



Hur som helst, de utskurna väggelementen jag visade i förra inlägget blev så småningom hoplimmade….



… och huset blev rödfärgat en första omgång och försett med ett tak.

Jag väljer här en lite ljusare rödfärg än vad jag gjorde på Markusbo banvaktsstuga. Jag låter också taket se relativt nylagt ut. I verkligheten skiljer sig ju kulörer och slitage en hel del mellan de ”röda stugorna” på landsbygden, och det bör förstås också avspegla sig på anläggningen.

I det här sammanhanget kan jag inte låta bli att göra en liten reflektion. Trots den relativa knappheten ute i stugorna med dass och brunn ute på gården så är min minnesbild att skolorna alltid underhölls på ett bra sätt. Idag känns det som att förhållandet mellan bostäder och skolor ibland är det omvända.



Småskolan har även en utbyggnad vid elevingången på baksidan, och nu blir det lite knepigare. Jag syftar då på konstruktionen av utbyggnadens tak. Så här ser utbyggnaden ut från tre olika håll:





Men hur ser det egentligen ut uppe på taket? Jag står helt enkelt för lågt placerad för att kunna se det. OK, vi testar med en bild tagen på lite längre avstånd.



Nja, inte heller här får man något riktigt begrepp. Jag börjar få känslan av att jag återigen får äta upp mitt uttalande om att byggnaden är ”oansenlig”.

Hur går jag då vidare? Ska jag behöva åka dit igen och klättra upp på den stege som finns strax bredvid utbyggnaden? (Det borde jag tänkt på när jag var där....)

Men så erinrade jag mig ett annat fototillfälle i Rossberga, för sju år sedan. Jag skulle då bygga en modell av Jons lada som stod uppe i Morshyttbacken. Så här blev modellen:



Ladan var försvunnen sedan åtskilliga år men jag fick ett tips om att det fanns en liknande lada på åkern strax söder om småskolan. Jag tog alltså kameran och for dit. Här är den ladan.



Eftersom man från ladan också kunde se småskolan ur en annorlunda vinkel vände jag mig om och tog en bild även på den.



Gör jag en delförstoring av den bilden får man faktiskt en hygglig bild av hur utbyggnadens tak är konstruerat. Jag bör i alla fall kunna åstadkomma en skaplig lookalike-variant. Ja, som sagt, man får vara lite detektiv när man är modellbyggare.


Gamla fotografier är en guldgruva när man bygger modeller. Här ser vi hur dubbeldörren och fönsteröverstycket såg ut en gång i tiden. Notera att bilden är så gammal att huset då var försett med pärttak. Hur gammal bilden är kan jag, trots ihärdigt letande, inte hitta någon notering om. Kanske att min svåger Torbjörn kan ge besked?



Jag är förstås intresserad av flera gamla bilder från småskolan. Gärna då där uthuset syns. Jag vill också veta om det var uthusets vänstraste dörr som ledde till dasset. Kanske att någon i gruppen ”Söder om Tyskbo” har några minnen att berätta från småskolan? (Olle Axelsson, t.ex. om du läser det här.)
Slutligen vill jag tacka familjen Fink som står ut med att ha mig smygande runt husknutarna stup i ett. Jag återkommer nog också med en del frågor innan detta projekt är färdigt.

I nästa vecka kanske det inte blir så mycket modellbygge. Jag får ett mycket intressant besök (som jag återkommer till här) och så ska jag ut på ett filmningsuppdrag. Dessutom börjar det bli dags att kolla upp hur långt häckspireans överblomning har hunnit. Det ska nämligen tillverkas ett antal ”spirea-björkar” under hösten.






Kommentarer

  1. taket på utbyggnaden var en lite spec lösning...ser ut som om taket på sidorna lutar innåt mot vägg
    avståndet mellan fönsterfoder o undre kantlist ser ut att vara olika...inte i våg så att säga..
    med lite kartong o klipp o klistra så får du nog till alla vinklar ska du se..

    Roger/Forden

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, på något sätt ska jag väl fixa taket. Det är ju heller inte många som sett det uppifrån.... ;-)

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Härligt filmklipp, vad kul att han delar med sig av det. Man saknar bara Jerrings klassiska och nasala kommentatorsröst. Men, var inte du med på filmen Sture? Hade varit kul om du svassat förbi i finskjorta, fluga och händerna i fickorna.

    Vad gäller taket så håller jag med Roger. Det är lite speciellt byggt. Var det verkligen så från början tro eller har någon byggt om och anpassat taket i efterhand?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Icke sa' Nicke. Det är en synvilla p.g.a. hängrännan.

      Radera
    2. Visst, synvillor får man vara uppmärksam på. Ögat är ibland alltför lättlurat.

      Radera
  4. Hm.. det låter nästan som att du identifierat mig, Simon. Fluga, finskjorta och händerna i fickorna. Jag får väl försöka ordna ett skärmklipp där jag förekommer.
    Takets konstruktion verkar onekligen lite knepig. Borde ha kunnat gjorts enklare. Nästan så man misstänker att det är någon sorts ombyggnad, alternativt en kreativ snickare.

    SvaraRadera
  5. Roligt och intressant filmklipp! Kul att se! Det är oxå roligt att se alla gamla bilder du har! Tack för att du la in länkar på min och de andras bloggar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv, Anders, för din trevliga blogg. Jag håller på dig i din ständiga dragkamp med "ekonomichefen". ;-)

      Radera
  6. Sture om du har twitter så borde du följa serieskaparen David Nessle som bla är mannen bakom Muralgranskaren. Han har på senare tid börjat lägga ut mycket om dragspel och så sent som idag la han upp en länk till denna dokumentär om den store Jularbo :)

    https://youtu.be/PRRo0fN-2Rg

    Småskolan artar sig superbt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Underbar dokumentär. Tål att ses flera gånger! :-)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det var en gång....

Långväggens sista sektion: Rappens.

Småskolan ställer till det....