Rapport från källaren



Värmeböljan har släppt greppet något och källaraktiviteten har vaknat till liv.
Ännu en byggnad är färdigställd: Matkällaren.



Som synes av tummen är det storleksmässigt ingen imponerande byggnad. Inte som min modell av Hedemora rådhus…



…eller danspalatset Sveasalen.



Nej, matkällaren är storleksmässigt rätt blygsam men den har en hel del intressanta detaljer som gjorde att bygget ändå tog åtskilliga timmar. Som vanligt när man ser en modell uppförstorad finns det delar man inte är nöjd med men dessa försöker jag glömma…



Ja, som synes av nedanstående bild är det nu bara uthuset kvar av Markusbos byggnader. Detta tänker jag emellertid avvakta med eftersom jag eventuellt kan få lite ytterligare information i frågan inom kort. Återkommer förstås om detta.



Jaha, vad ska jag då syssla med istället? Jo, jag sätter igång med det här:



Jag vänder alltså blickarna mot småskolan i Rossberga. En byggnad i fullskala, dvs 1:87, som ska innehålla följande situation från omkring 1921-22. På bilden ser man min far, Sten Bylén, nr 2 fr.v. Jag ska försöka hitta liknande figurer att ställa upp för klassfotot och en fotograf med kameran på stativ och huvudet under ett skynke.



Men först ska förstås själva huset byggas. Till min hjälp har jag bilder av följande typ. Min svåger Torbjörn står med meterstocken mot fasaden. Med hjälp av fotot och ett skjutmått kan jag räkna ut förebildens bredd. Sedan är det ju enkelt att räkna ut bredden i skala 1:87.



Som en del av mina läsare kanske redan förstått så ser jag inget egenvärde i självplågeri. Nej, jag gillar att göra det enkelt för mig. Så här, t.ex:

Jag beskär bilden så att den slutar precis vid husknutarna.



Sedan går jag in i Photoshop Elements och ändrar bildbredden till husets bredd i skala 1:87. Därefter klistrar jag in väggarna i ett worddokument som jag skriver ut. 



Nu kan jag enkelt föra över väggens mått från fotot till styrenplasten. (Ber om överseende med bildens dåliga skärpa.)



Man får ta med i beräkningen, och kompensera för, att huset blir ”konformigt” om man står alltför nära när bilden tas. Det säger sig självt att metoden inte är något för ”ångström-puritaner”, men felaktigheter som inte syns med blotta ögat, de struntar jag i.

I morgon ska jag ge mig ut på jakt efter en ny skrivare. Efter sju års flitigt användande håller min nuvarande på att ge upp och producerar "psykedeliska" färgbilder. Jag inser nu vilken oerhörd nytta man har av dator och skrivare när man bygger modeller.  Funderar på en sådan här.
Någon som har erfarenhet av den?






Kommentarer

  1. Så fina matkällaren blev! Så verklighetstrogen. Du är så duktig med att få dina byggnader så bra! Men det är väl års träning bakom förstår jag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det, Anders!
      Ja, jag har byggt några kåkar vid det här laget så jag behöver ju inte "uppfinna hjulet" varje gång. Men målningen är alltid lite knepig. Ibland blir det bra utan att man riktigt vet hur man gjorde och andra gånger är det som förgjort... :-(

      Radera
  2. Alla sätt är bra utom dom dåliga ;)

    Instämmer med Anders, blir alltid så imponerad av att dina byggnader/dioramor och landskap blir så realistiska.

    Gör mig också jättesugen på att själv börja bygga dioramor av olika byggnader som mitt barndomshem som låg precis ovanför spåren på den gamla banan som gick igenom Malmköping från Eskilstuna till Gnesta (tror jag) hela mitt liv har ju Museispårvägen funnits på området och jag vet inte hur många timmar jag sprungit runt och lekt där :)
    Ett annat diorama som vore kul att bygga är ju Bates Motel från filmen Psycho (film är mitt största intresse)
    Men jag vill ju att det ska vara "Sture-klass" på grejerna och då känns det övermäktigt och så blir det att man prokrastinerar lite till.

    Tillbaka till ämnet och appropå Sveasalen så borde vi efter att du är klar med Nya Rossberga starta en insamling så du kan bygga kallbadhuset för det var väl den sista i din "serie" av Alvar Alto hus i Hedemora som du ännu inte byggt efter Sveasalen och Paviljongen? (jag freebase:ar fritt ur minnet nu så jag är nöjd om hälften blir rätt :) )

    Ska som vanligt bli kul att följa bygget av skolan och tycker det är extra fint att du ska bygga "ögonblicket" när din Pappa blir fotograferad. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker du ska prova att bygga ett diorama, Oscar. Idéer och förebilder har du, och själva hantverket är inte så svårt som man tror. Och det här med "Sture-klass" tycker jag inte du ska hänga upp dig på. Det känns ju inte så kul om jag avskräcker dig från att bygga. Nej, prova själv så ser du att det inte är så märkvärdigt.

      Så ska jag reda ut det här med Sveasalen Aalto och kallbadhuset:
      Hedemoras store arkitekt hette Lars Israel Wahlman. Han är även nationellt känd genom att han ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm och Tjolöholms slott.
      I Hedemora har han, förutom ett par privatvillor, ritat Wahlmanska varmbadhuset, Sveasalen och utsikts-caféet Furuliden. Dessa tre byggnader har jag byggt i modell. Han ritade även kallbadhuset vid Hönsan. Detta badhus är borta sedan länge men ordföranden i föreningen Hantverk och Design försöker lirka med mig att jag ska bygga även det.

      Alvar Aalto är väl ett större namn än Wahlman men även Aalto har anknytning till Hedemora. Tillsammans med byggmästaren Ernst Sundh startade han här fabriken Artek som tillverkade möbler och köksinredningar. Trots att Aalto var verksam under lång tid i Sverige finns här bara två byggnader som han ritat: V-Dala nation i Uppsala och Blå Huset i Avesta. Vid firandet av Hedemoras 500-årsjubileum, sommaren 1946, uppförde Aalto och Sundh en utställningspaviljong i Sveaparken i Hedemora. Efter utställningen revs paviljongen. På uppdrag av föreningen Hantverk och Design har jag byggt en modell av paviljongen i skala 1:45 till Arteks visningslokal.

      Som synes hade du blandat ihop gubbarna lite, Oscar, men jag är ändå imponerad av hur du hänger med vad gäller mina byggen.

      Radera
    2. Avskräcker gör du absolut inte tvärtom det är jag själv som sätter för höga krav på mig själv och det går genom hela mitt liv tyvärr.

      Det kändes inte helt rätt när jag skrev heller så jag tänkte att "friskt vågat, hälften vunnet" :)
      Som den samlare och komplett:ist jag är så skaver det ju lite i mig att du inte byggt kallbadhuset precis som att Stanley Kubrick aldrig kommer göra sin Napoleon film...
      Jag kan gärna skänka en slant när du är klar med Nya Rossberga för att ev få det gjort.

      En av få saker jag blivit välsignad med här i livet är mitt väldigt goda minne för saker som intresserar mig. Jag snöar lätt in på olika ämnen och suger åt mig som en svamp och sen sitter det. :) Tyvärr fungerar det åt andra hållet också och det är praktiskt taget omöjligt för mig att lära mig saker som inte intresserar mig.

      Radera
    3. Aj, aj, inte bra om man riskerar att bli förlamad av sina egna, högt ställda, krav, Oscar.
      Kanske jag tar mig an kallbadhuset så småningom. Jag är ju själv lite sugen, faktiskt.

      Radera
  3. ¨Som vanligt när man ser en modell uppförstorad finns det delar man inte är nöjd med men dessa försöker jag glömma… .... men felaktigheter som inte syns med blotta ögat, de struntar jag i. ¨ , skriver han, modellbyggarn, å nog förstår vi ju det.... ;-))
    Men, att han då inte ids lägga nya takpannor istället för dom han trampade igenom då han la taket, det, det är då att blunda, å inte bara blunda utan hårt knipa fast ögonen det! :-)) :-))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, nej, nej, Johan, takpannorna är inte söndertrampade. De blåstes bort vid den stora stormen i trettondagshelgen 1954. Eftersom avvecklingen av banvaktsstugan då redan var på tapeten beslutade SJ, efter långdragna diskussioner, att de inte skulle ersättas.

      Radera
  4. Hej Sture !

    Det går stadig framåt tycker jag :-)

    Jag har inte porvat skrivaren du länkar till. Jag skulle vilja ge ett råd som du antagligen redan vet om.
    Bläckstråleskrivare kan ge jätte fina utskrifter när de är nya och med rätt papper. Det är väldigt lätt att
    munstycken kloggar igen och det blir mycket sämre utskrifter. Lägg gärna ett damskydd överskrivaren
    och skriv ut en sida med alla färger ofta kanske varannan vecka eller så, det är förådande att låta skrivaren
    stå oanvänd. Använd orgonal toner eller sådan du vet är av bra kvalitet det finns toner som sätter igen
    maskinen mycket snabbt och dessutom ofta ger en mycket lägre öpplösning än orginaltoner och rätt papper.
    Men det vet du väl redan ...

    MvH
    Pär
    du vet är av bra kvalitet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipsen, Pär!
      Jag har använt min skrivare ofta och mycket så jag tror inte att den har torkat igen pga bristande aktivitet. Den är nog snarare utsliten. Men jag ska hålla i minnet att inte stillestånden får bli för långa.
      Dammskydd ska jag genast börja använda på min nya skrivare. Den står nu här på bordet bredvid mig. Jag har inte kopplat in den ännu. Bävar lite grand för det. Tekniken (speciellt den digitala) och jag är inte alltid överens... :-(

      Radera
  5. Kanonfin matkällare Sture. Önskar verkligen att jag var på din tekniska och artistiska nivå som modellbyggare. Om inte annat så hoppas jag kunna träna upp den lite nu under hösten, så att jag någon gång närmar mig lite i alla fall.

    Vad härligt att skolbyggnaden är sig lik 100år senare. De små sexkantiga fönstergluggarna, är de unika eller är de vanligt förekommande på äldre trähus uppåt dina trakter? De sätter verkligen sin prägel på huset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det,Simon!
      Kul att höra att du ska börja bygga igen i höst. Övning ger färdighet.
      Vad gäller de sexkantiga fönstren så TROR jag att de är rätt vanliga här uppe. Har inte tänkt så mycket på det men nu ska jag börja ge akt på saken.

      Radera
  6. Jag instämmer i de övrigas hyllningar. Jag tycker att byggnaden blev väldigt realistisk. Imponerande bygge (som vanligt). Du får rapportera om hur det går med skrivaren och om du är nöjd med utskrifterna när du har installerat allt (förhoppningsvis utan digitala disastrar).

    /Jan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag lyckades koppla in skrivaren med USB-sladd men vill ju även ha möjlighet att skriva ut trådlöst från andra datorer i hushållet. Där gick jag bet. Hur invecklat som helst. Har nu kontaktat Hedemora IT-service som dyker upp och hjälper mig på torsdag. Det kostar några kronor men min mentala hälsa är också värd en del... Det blir alltså (förhoppningsvis) ingen ny följetong på temat "Digital disaster". :-)

      Radera
  7. Så himla snyggt, Sture! Härlig patina du fått till.
    Roligt att riktigt få gotta ner sig i vädringen. Slutresultatet blir ju fantastiskt bra.
    /P Falk

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Peter!
      Ruiner är mycket roliga! Jag ser verkligen fram emot att få bygga den fallfärdiga gamla smedjan vid Vilvallen. Där kan man ta ut svängarna ordentligt! :-)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det var en gång....

Långväggens sista sektion: Rappens.

Småskolan ställer till det....