Från källare till vind – om stengrund och plåttak.

 Dags för en ny lägesrapport från bygget av Rossberga kvarn.

Som synes på den här bilden så har kvarnen många ”ytstrukturer”.


Efter att trä-delen är rest och målad är det dags att försöka åstadkomma en grunddel med natursten längst ner och slaggsten ovanpå. Det första jag gör är att bygga en stomme i styrenplast som underlag till de båda stenvarianterna. Den undre delen av grundstommen är lite större än den övre. Förklaring till detta kommer strax.



Slaggstenspartiet väljer jag att göra på samma sätt som jag gjorde slaggsgrunden vid bygget av småskolan. Det kan man läsa om här


Jag skär alltså till remsor som jag sen ska limma på styrénstommen. För att remsorna inte ska bli för bräckliga gör jag dem 7 mm tjocka. Eftersom grunden ska gå i liv med träväggen måste jag därför tänka till en aning vad gäller måtten på remsa och styrénstomme…



Partiet med natursten väljer jag att göra i lera, precis som stenpartiet på spannmålsmagasinet, här:

För att leran ska torka rimligt snabbt vill jag ha ett tunt lager. Också stenlagrets tjocklek måste stämma med styrénstommen som då alltså blir större än slaggstensstommen. (Hänger ni med?)
För att åstadkomma detta konstruerade jag en sorts gjutform där jag pressade ut leran till en tjocklek av 4 mm.





Här är de båda stenlagren på plats. En stor del av dessa lager kommer att vara under jord och jag har därför bara präglat de synliga delarna. (Ja, ja, jag vet att det är fusk… :-( )


Nu över till plåttaket.

Som jag berättade i mitt förra inlägg har kvarnens utbyggnad ett plåttak som kan urskiljas även underifrån, mellan bjälkarna i takutsprången. Se följande bild.




Jag ville försöka åstadkomma en liknande variant på modellen och vad jag då skulle behöva var skalenligt tunna takplåtar som såg trovärdiga ut såväl uppifrån som underifrån. Jag efterlyste därför tips på sådana plåtar och hobbykamraterna var som vanligt hjälpsamma. Här kommer några exempel från tipshögen,

Det finns tydligen en svensk tillverkare av takplåt:




På den här sidan finns det många varianter av korrugerad plåt:


Och med den här manicken kan man korrugera sin egen plåt.




Men den som var snabbast med tips var den här mannen.



De flesta MJ-kamrater känner säkert igen honom. Han heter Janne Gissberg och bygger fantastiska moduler. Janne tipsade om en egenuppfunnen metod med kirurgtejp och snickarlim som han har beskrivit i sin tråd ”Naturlikt landskapande” på Svenskt MJ-forum. Länken till hans sida med korrugerad plåt hittar man här.

Om man inte tidigare stött på Janne Gissbergs landskapsbygge tycker jag att man ska titta igenom hela hans tråd. Jag vill påstå att han fört upp landskapsbyggandet till en helt ny nivå i Sverige och bättre än så här kan det knappast bli. Janne är också duktig som fotograf och pedagog och svarar tålmodigt och lugnt på alla frågor han får från hobbykamraterna. Nästan som en MJ-branschens egen Anders Tegnell…

Alltnog, kirurgtejp och vitlim hade jag redan hemma så jag beslöt att omedelbart testa Jannes metod. Ett lagom antal takplåtar framställdes utan problem och målades efter Jannes tips. Men sedan stötte jag på ett problem:

På förebilden vilar takutsprångens plåtar på den utskjutande takstommen. Att så här i efterhand bygga upp en sådan takstomme kändes som mera input än output så jag beslöt att göra som jag brukar när det blir jobbigt: Jag fuskar! Jag gjorde helt enkelt en hel takskiva där jag på undersidan limmade de utskjutande bjälkarna,




Jamen då ser det ju inte ut som korrugerad plåt underifrån!? Efter lite målningsarbete och blyertsstreck blev resultatet så här.




Jamen, på förebilden sticker ju plåten ut ett stycke utanför den längsgående ribban!? Ja, så gör den även här, när takplåten är monterad, vilket syns på följande bild.



Och så här ser det ut i förhållande till väggarna:



Detta ”underifrån-seende” är ju inget en normalbetraktare kommer att notera och faller givetvis under kategori OA (= onödigt arbete). Men varför gjorde jag det då, i så fall? Enkelt: För att jag ville…

Tillbaka till takplåtarna!

Här ser vi den påbörjade monteringen på takplattan. Det gäller att komma ihåg att man ska börja montera plåtarna nerifrån annars blir det invärtes takdropp...😥….
Janne tipsade om att försöka utjämna skarvarna. Detta eftersom plåtarna är rätt mjuka så att det riskerar att synas en oönskad kant på den plåt som ska överlappa. Jag fyllde därför upp med ett tunt lager spackel enligt bilden.



Och hela taket täckt av plåtar. Jag är mycket nöjd med resultatet.



Här ser vi byggets hittills ”färdiga” komponenter. Jag väntar med att skruva ihop det hela tills allting är klart.





Men mycket återstår. Huvudbyggnadens tak med skorsten, vindskivor och hängrännor. Fönster av olika modeller och storlekar. (Men tack och lov inga gardiner och blomkrukor….)

Och så ska det tillverkas  ett antal dörrar, luckor och smådetaljer. Ack ja, all denna styrénplast jag skurit – inte visste jag att det var livet! 

(This blog is based on a true stury.)


Kommentarer

  1. Makalöst ��
    Gillade speciellt liknelsen mellan Gissberg / Tegnell ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det!
      Ja, tålmodigheten och pedagogiken finns hos bägge två.

      Radera
  2. Svar
    1. Tack, Kicki!
      Och nu går jag in på upploppet med kvarnen.

      Radera
  3. Lärorigt som vanligt Sture man lär sig alltid något nytt i din blogg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det - kul om man kan bidra på något sätt.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kort rapport från (det stillastående) Nya Rossberga.

En förebildsbyggares vedermödor...

Ofrivillig utflykt i det gröna med en Rover 90