Min skorsten och min slaggstensgrund.

På begäran ska jag nu visa hur jag gjorde småskolans skorsten och slaggstensgrund.
Det går förstås att göra skorstenar och slaggstensgrunder på många sätt och jag visar alltså inte hur ”man” gör, utan hur jag gjort i det här fallet.
Skorstenen. 
Som vanligt jobbar jag i styrénplast. Steg 1 är att jag tillverkar ett fyrkantigt rör i lämplig dimension.
Rörets ena ände formas i samma vinkel som takvinkeln. Den andra änden blir alltså skorstenens överdel. De flesta skorstenar har en utvidgning (krage, krans?) upptill. Så även småskolans. Jag limmar på ett par bitar 1 mm styrén som sedan skärs rent i lämpligt ökande ”utstick”.
På toppen finns en plåtskoning som sluttar utåt. Här limmar jag på ytterligare en bit 1 mm styrén. Denna del slipas ned så att den blir lövtunn mot de utskjutande ytterkanterna.  För att imitera falsar har jag limmat dit några bitar 0.6 mm styrenrundstav.
Den utskjutande kragen målas tegelfärgad. Och tegelfogarna markeras. (Helst lite snyggare än på följande bild….)
Sedan gör jag det enkelt för mig och använder tegelpapper. Jag har ett köpt tegelark där stenarna är alldeles för stora och papperet alldeles för tjockt. Detta har jag skannat och förminskat och så har jag skrivit ut det på vanligt tunt skrivarpapper. Genom att papperet är tunt går det att linda runt skorstenen och limma fast. Mönstret i hörnen kommer då troligen inte att stämma och tål därför inte en luppgranskning av en gästande murare. Detta bryr jag mig inte om eftersom min huvudsakliga målgrupp knappast består av murare. Genomsnittsbesökaren som stiger in i mitt stationshus och har fem meter Lilla Morshyttan till höger och fem meter Nya Rossberga till vänster, upptäcker knappast i första taget en felaktig tegelfog på småskolans skorsten.  

Ja här har vi då den färdiga och slutjusterade skorstenen på plats. Plåtskoningen är gjord av målat och vikt skrivarpapper. Isolatorerna är gjorda av en liten klick plastspackel. Och när jag säger liten, så menar jag liten…. 

Slaggstensgrunden.

Eftersom jag inte tog några ”steg-för-steg-bilder” när jag gjorde originalgrunden visar jag nu min arbetsgång lite snabbt (och slarvigt) på några demonstrationsbitar.
Här har vi småskolans original.

Grunden är alltså blåaktig med vita fogar. Nu ska jag försöka efterlikna detta. Jag använder så kallad markisolering som jag först grundar med Gesso. För att undvika synliga penseldrag ströpplar jag dit färgen med en styv pensel. (All färg som målas på cellplast måste vara av typen akrylfärg. Använder man lösningsmedelsbaserad färg ”försvinner” cellplasten,)
Sedan präglar jag dit mönstret med en vanlig blyertspenna. Småskolans grund har ett oregelbundet mönster så det går bra att prägla på fri hand. Jag petar också  sedan runt här och där på stenarna med en skruvmejsel för att få lite mera relief på väggen.
Dags att måla. Några lämpliga färger blandas och så stryker jag ut dem över grunden som då får lite olika skiftning.
När den blåaktiga grundfärgen torkat ordentligt plockar jag fram ett så kallat temperablock. Det är alltså en täckande vattenfärg. Jag målar vitt över hela ytan och ser till att det vita rinner ner i skarvarna. En droppe diskmedel i vattnet kan vara bra för att bryta ytspänningen.
När den vita temperafärgen torkat helt och hållet, dvs även nere i skarvarna, plockar man fram en bit tvättsvamp. Den blötes och vrides ur så mycket det går. Om man nu försiktigt torkar bort vattenfärgen från stenarna så stannar det vita i skarvarna.
Här nedan har jag förstorat upp försöksbiten. Till vänster har jag lämnat mycket kvar av de vita skarvarna. Till höger har jag låtit väggen bli mera oregelbunden och få mindre vitt i skarvarna. Jag har också varit på och duttat enskilda stenar med lite avvikande färg för att få mera liv i ytan.
Ja, det här var alltså mitt sätt att göra en typ av slaggstensgrund. Nu får man ha i minnet att slaggstensmurar kan se ut på många sätt. Olika färgnyanser, olika färg på fogbruket, en del saknar fogbruk. Om man googlar på ”slaggsten” och väljer ”bilder” så visas många olika exempel.
Ja, det var det hela. Jag avslutar med en liten film jag gjorde till en modellbyggarkompis som undrade hur jag monterade hus och husgrunder i terrängen. Den kan kanske vara intressant även för andra att ta del av. I filmen talar jag om Allt om Hobby som ”den tragiska tidningen”. Filmen gjordes under en period då det såg ut som att tidningen skulle upphöra. Nu gick ju tack och lov Jocke Sannagård in och tog över tidningen så vi kan glädjas över den än idag.



Kommentarer

  1. Intressant och lärorikt som vanligt! :)

    SvaraRadera
  2. Kanon Sture! Då har jag ytterligare ett par smarta byggtips att utgå ifrån.
    Nu måste jag bara fråga hur du gjorde hängrännorna, jag tror att du har nämnt det någonstans tidigare, men jag hittar det inte?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hallå, Simon!
      Jo, till hängrännor använder jag Evergreen halvrund list, 1.5 millimeter. Under takfoten limmar jag utstående styrénlister, 0.5x1.0 millimeter. På dessa lister limmar jag sedan den halvrunda listen. Den platta sidan vänder jag då förstås uppåt och målar den rostbrun/alggrön för att simulera en lite geggig insida.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En förebildsbyggares vedermödor...

Ofrivillig utflykt i det gröna med en Rover 90

Ett freudianskt felbygge?