Om färger, förebildsforskning och ett filmfynd från 80-talet.
Arbetet med kvarnen går framåt så sakteliga. Det börjar bli
dags att måla den ”träfärdiga” stommen.
Likt många andra byggnader i byn är kvarnen faluröd. Idag har färgen många år
på nacken och väggarna har mörknat betydligt men på den här bilden, som jag tog
1968, ser man att kvarnen lyser klart faluröd i solskenet.
Men vad är egentligen
”rätt” faluröd färg? Om jag går ut och tittar mig omkring ser jag ett antal hus
som jag skulle kalla ”faluröda” men som ändå har väldigt olika färg. Hur kan
det komma sig?
Jo, för det första kan det faktiskt
handla om olika faluröda nyanser. Under större delen av 1900-talet användes en
ganska mörk färgblandning men nu har den ursprungliga, ljusare, varianten
börjat användas igen.
För det andra beror färgnyansen
givetvis också på underlag, ålder, väder och vind. En del väggar kan anta en
mörk ton, till exempel på grund av att de är beväxta med alger. Andra väggar
kan vara uttorkade och gå mera åt det grå hållet. På gamla brädväggar kan till
och med de enskilda brädorna anta olika färgtoner. Dessa
variationer bör man förstås försöka återspegla på anläggningens husbestånd.
Om man går in på våra nätfora upptäcker man att det då och då
kommer frågor om vilken hobbyfärg som motsvarar falurött. Man är alltså ute
efter en sorts basfärg, och det klassiska svaret är att om man blandar Humbrol
153, insignia red matt med lite Humbrol 33, black matt, så får man en lämplig
faluröd nyans. En ännu enklare lösning är att använda den rödbruna typ av
bilprimer som säljs av de flesta biltillbehörsfirmor. På ett ögonblick sprayar man en husstomme och
färgen ger faktiskt en godtagbar ”grund-falu” direkt.
För att framhäva strukturen och göra så att inte alla kåkar får
precis samma färg kan man sedan blaska på en wash i lämplig styrka och kulör.
Belysningen har också betydelse, och för att undvika de otrevliga överraskningar jag tidigare råkat ut för tar jag nu ut modellen på anläggningen för att kolla hur färgen ter sig i den belysningen.
Tja, rätt hyfsat. Men åtminstone fronten ser ganska nymålad ut. En
lätt omgång mörk wash skulle nog inte skada.
Men modellen måste justeras in i terrängen lite ytterligare. Jag
tar därför in sektionen i källarverkstaden för att göra detta. Och titta nu på
färgen! I det här ljuset ser den mycket mörkare ut. Färg är knepigt, helt
enkelt.
Då är stommen målad och ”klar” ovan jord. Den ser fortfarande rätt buskig och ”rå” ut på en närbild och en del justeringar måste göras. Tegelväggen liknar inte heller originalet något vidare så här blir det ”gör om, gör rätt”.
Men innan jag ägnar mig mera åt trästommen ska jag försöka
åstadkomma en riktig grund till kåken enligt den här bilden. Slaggsten och
natursten är vad som gäller.
Men 1959 såg det hela inte ut som på bilden ovan. Då fanns ännu
kvarndammen kvar och ”bräddavloppet” gick ungefär som det röda strecket visar.
På det här flygfotot kan man se dammen i bildens nedre vänstra hörn.
Om vi gör en delförstoring av bilden ser det ut så här. Notera den karaktäristiska bron.
Det här fotot på kvarndammen tog jag 1968….
…och här ser vi vattenfallet nerifrån igen med sågen till vänster
och kvarnen till höger.
De två bilderna ovan, från 1968, är så vitt jag minns från min
allra första diarulle. Jag var stolt ägare till en Pentax Spotmatic jag köpt
”taxfree” i Yokohama året innan och nu tog jag en promenad hemma i byn för att
leta motiv. Vid kvarnen exponerade jag alltså TVÅ hela bildrutor… Om jag då
vetat vad jag vet idag skulle jag ha offrat minst en hel rulle ur olika vinklar
på det här motivet. Man får dock försöka låta bli att gräma sig över vad man
saknar och i stället glädjas över det man faktiskt har. Dessa två bilder är ju
ändå till hjälp vid bygget av modellen.
Jag tror mig veta att det finns folk ”hemifrån” som följer min
blogg och om någon har exteriörbilder på kvarnen, eller vet någon som har
sådana bilder, så är jag givetvis mycket intresserad att ta del av dessa.
Ja, nästa moment är alltså att fixa till en grund till
kvarnbyggnaden. Därefter ska jag ta itu med taken. Tegeltaken är inga större
bekymmer. Där kör jag som vanligt med vitlimsavgjutning av Vollmer 46032.
Utbyggnaden, däremot, har tak av korrugerad plåt. Så här ser
takkonstruktionen ut underifrån.
Jag skulle vilja ha en liknande konstruktion på modellen men då
blir det problem…
Det finns i och för sig färdiga plastark med profilen ”korrugerad plåt” men de
är rätt tjocka och stereotypa och dessutom släta på undersidan. Därför funderar
jag på att prägla plåtar av grillfolie. Det har jag gjort tidigare till vårt
dass i Rossberga men här blir det en betydligt större yta och då kanske det
blir besvärligare. Folien är ju rätt ömtålig, minst sagt. Jag har googlat, i
hopp om att finna färdiga tunna takplåtar med profil på båda
sidor, men jag har inte lyckats hitta några. OM det skulle finnas sådana och OM
någon har tips på var jag kan hitta dem så vore jag förstås mycket tacksam.
Nu något helt annat!
Bilden här nedan är tagen av mig (fortfarande Pentax Spotmatic) utanför Thilas järnhandel i Horndal någon gång i början av 1980-talet. Mannen på bilden heter Gunnar Sälgström.Gunnar Sälgström var yrkesfotograf och verksam i By socken under
många decennier. Han var en av ortens stora profiler och det var också därför
jag hejdade honom då, för snart fyrtio år sedan, och bad om att få ta en bild.
Men Gunnar tog inte bara stillbilder. Han filmade också, och efter
hans död har filmerna blivit digitaliserade. Nu har jag fått möjlighet att ta
del av det materialet och där stötte jag på ett avsnitt som är högaktuellt för
mig, nämligen ett reportage från Rossberga såg och kvarn.
På platsen har funnits såg och kvarn i hundratals år men idag är
sågen helt försvunnen och i kvarnen maler man inte längre något mjöl. Gunnar
Sälgströms filmbilder är därför en värdefull dokumentation om en tid som kan
kännas avlägsen men som ändå var ganska nyss. Häng med till Rossberga såg och
kvarn!
Fantastiska minnen, kul att se Bertil och Ing-Britt i sin krafts dagar, men också vemodigt.
SvaraRaderaJa, det blev ännu en tidsresa. Filmen är ju en pärla.
SvaraRaderaHallå Sture!
SvaraRaderaHär finns en smart grej för att göra korrugerad plåt. Har inte provat själv men den verkar vara vad du behöver.
http://www.brunelhobbies.com.au/ironmaker/ironmaker.htm
/István
Tack för det, István!
RaderaJag håller just på att testa ett "gör det själv-tips" med kirurgtejp och vitlim. Misslyckas jag med det ska jag testa ditt och andra tips jag fått. Jag samlar på mig all "know how" jag kommer över. :-)