Europé, mas och Rossberga-bo

Efter att idag ha sett valförrättaren stoppa kuvertet i urnan är det dags att lämna Europa och ta itu med de verkligt viktiga frågorna:

Slut-strösslingen av Nya Rossberga.
Förbättring av uppställningsplats för Opel Olympia.
Orienteringskartor över området. (På begäran.)

OK, vi börjar med strösslingen. Så här ser det ut idag:

Men jag måste först ta upp det här med belysning av en anläggning, och de spratt ljuset kan spela. Här har jag lagt i de extensivströsslade sektionerna. Enda belysningen här är lysrören i taket.

På nästa bild har jag även tänt de spotlightar som ska belysa anläggningen.

Slutligen en bild där endast spotlightarna är tända. Inget ljus för övrigt i taket alltså, utan spotlightarna är avsedda att leda in betraktarens ögon på anläggningen, och inget annat ska belysas.

OK, då planterar vi lite träd.

Och så ställer vi dit lite provisoriska frigolitkåkar.

Men när det hela var klart så här långt såg jag en sak som jag definitivt inte var nöjd med: De färgfält i bakgrundsmålningen som skulle föreställa någon sorts åkrar var ju helt senapsgula! Vad tänkte jag egentligen på när jag valde den färgen?? I andanom hörde jag Mölle-ropen skalla: ”Gör om, gör rätt”!

OK, bara att spotta i nävarna och börja blanda färg. Jag ville förstås inte att bakgrunden i Nya Rossberga skulle avvika alltför mycket från bakgrunden i Lilla Morshyttan, men det här med färger ÄR knepigt. När jag målat dit en färg som såg skaplig ut såg den plötsligt inte alls ut som Morshyttan-färgen. Mystiskt!

Gåtans lösning hade med belysningen att göra. När jag målade den nya bakgrunden hade jag all belysning tänd i rummet. När jag sedan släckte ner till visningsbelysning blev Rossberga-färgen mycket gulare än Morshyttan-färgen. Förklaringen var att på Morshyttandelen fanns, förutom spotlightar, tre lysrör bakom ett draperi i taket. Dessa lysrör verkade ge ett betydligt kallare ljus än spotlightarna över Nya Rossberga.. Bara att göra om igen och nu med enbart visningsbelysningen tänd. Puhh..

Nåja, vi kör väl inledningsbilden igen så att vi kan se skillnaden.

Och här en bild på lite närmare håll där bakgrunden syns bättre.

Jaha, då var alltså Nya Rossberga i stort sett färdigt då, eller…?

Nix! Det återstår ju mängder av detaljer.
Vad gäller vegetationen t.ex:

häckar
vildblommor
blomsterrabatter
lövträd
fruktträd
buskar
trädgårdsland

Sedan sådant som sätter liv i anläggningen, såsom:

människor

kor
hästar
hundar
cyklar
kärror
vedtravar
tunnor
hinkar
vägmärken
skyltar
staket
mjölkbord

Dessutom ska alla frigolithus ersättas med ”riktiga” dito. Jag lär inte få några fritidsproblem de närmaste åren….

Så var det det här med Opelns placering. I förra uppdateringen konstaterade jag att den försvann i Woodlandgrönskan och förtjänade att synas bättre. Och tänk… när jag var till Rossberga förra söndagen så sneglade jag upp mot åsen och såg (och mindes plötsligt) att det var en sorts stenmur i åsen bakom bilens plats. Bara att fara hem och göra om och göra rätt. Så här ser det ut nu:

Och om vi delförstorar bilden ser vi bilen ännu bättre:

Slutligen vill jag visa ett par kartskisser för att tillmötesgå Jans önskemål i förra uppdateringen. Vi börjar med en översikt. Området jag avbildar ligger cirka tre kilometer söder om Horndal.  Mitt i kartbilden ligger min redan färdiga avdelning på anläggningen, ”Lilla Morshyttan”. Strax till höger om denna Ser vi ”Nya Rossberga” inringat. Markusbo, Rappens, Småskolan och Vilvallen ligger alltså utanför ”Nya Rossberga” och är då gestaltade som ett slags fristående dioramor på en annan del av anläggningen.

Nu kikar vi lite närmare på Rossberga. Byn delas av Byåsen. På ena sidan av åsen rinner Årängsån och på den andra sidan rinner Täftån. Pilen nere till vänster visar betraktningsvinkeln på anläggningen. Som synes hamnar kvarnen och affären på ”fel” sida om åsen och skulle inte synas på anläggningen om jag vore förebildstrogen.

Men är man kung i sitt rike så fixar man väl till det där på något sätt. Jag lägger helt enkelt samman Årängsån och Täftån och placerar kvarnen och affären på ”min” sida av åsen. Simsalabim!

Ja, det var allt för denna gång. Finns det några undringar om ovanstående så är ni välkomna med frågor.

Vad ska jag göra nu, då?
Jo, jag ska städa verkstaden som blivit väldigt kontaminerad under strösslingsarbetet.
Sedan ska jag väl försöka ordna ett mjölkbord och applicera mjölkkrukorna på lämpligt sätt på mjölkbilen.
Vi hörs!