Stilla flyter surdegen
Ständigt dessa surdegar…
I ett tidigare avsnitt skrev jag om ”surdegar”. Jag avsåg alltså moment som man inte riktigt hade funderat ut hur man skulle angripa och därför låg som ett irritationsmoment i bakhuvudet. Som exempel nämnde jag de två broar som måste finnas på anläggningen. Det finns även degar som är så sura att man helt enkelt tryckt ner dem under ytan ett längre tag, men förr eller senare flyter de upp. Dagens avsnitt handlar om en sådan surdeg.
I ett tidigare avsnitt skrev jag om ”surdegar”. Jag avsåg alltså moment som man inte riktigt hade funderat ut hur man skulle angripa och därför låg som ett irritationsmoment i bakhuvudet. Som exempel nämnde jag de två broar som måste finnas på anläggningen. Det finns även degar som är så sura att man helt enkelt tryckt ner dem under ytan ett längre tag, men förr eller senare flyter de upp. Dagens avsnitt handlar om en sådan surdeg.
Men först några praktiska iakttagelser. Som jag tidigare
berättat försöker jag undvika damm-alstrande aktiviteter såsom slipning och
sågning i stationshuset. Som tur är har jag en verkstad i boningshusets källare
där jag kan hålla på med sådant. När jag sysslar med stora infrastrukturella
moment på anläggning kan det därför bli många turer fram och tillbaka genom
trädgården. Vintertid kan därför
gångvägen efter ett tag att se ut så här:
Rena isbanan, med andra ord. Nu gäller det att välja rätt
utrustning:
Men jag kan ju inte gå med broddar på golvmattan i
stationshuset. Nej, broddstövlarna får stå på en bit spånskiva innanför dörren och så sätter
jag på mig ett par tofflor.
Det gäller då att man kommit ihåg allt man skulle ha med sig
ut, så att man slipper ta av sig tofflorna igen, kränga på sig broddstövlarna,
hascha igenom trädgården via isgatan till huset, hämta det man ska ha, hascha
tillbaka till stationshuset, av med broddstövlarna och på med tofflorna igen.
Ibland stöter man på människor som förespråkar tillbringandet av vintrarna i
Spanien och Thailand. Jag brukar då alltid dra en lans för tjusningen att bo i
ett land med ordentliga årstider. Det finns dock tillfällen då min
årstidsförtjusning är något begränsad….😒
Nå, hur var det nu med den här flytande surdegen?
Jo, det handlar om ån som flyter genom Nya Rossberga, turkosmarkerad på bilden
nedan.
I och med att jag började fundera på bro-surdegarna började
jag också fundera på själva ån. När jag grovskulpterade landskapet gjorde jag,
utan att tänka för mycket, ån som en integrerad del av landskapssektionerna. Den
följer alltså med när jag lyfter ur sektionerna.
Inte bra…. Det
försvårade det kommande bro-arbetet. Gör om, gör rätt! Efter en del grubblande
kom jag på en annan idé. Jag beslöt att försöka göra ån som en fast del av
anläggningen, oberoende av landskapssektionerna, på samma sätt som järnvägen.
Bara att spotta i nävarna! Ur med sektionerna och skär bort cellplast-ån.
Här ligger de bortskurna å-bitarna.
Den nya ån ska tillverkas av 10 mm spånskiva som redan finns
i uthuset. På med broddarna igen. Skivan är alltför bänglig för att tråcklas in
i källaren för sågning. För att få till en hanterligare bit blev det därför
friluftssågning på isunderlag i det bleka gryningsljuset. Det är väl knappast
den här bilden folk ser för sin inre syn när man berättar att man bygger en
modelljärnväg…
De gamla cellplastbitarna används som mall när jag ritar upp
en ny å på spånskivan. Sedan är det bara att ta fram den elektriska sticksågen.
Spånskivebitarna ligger färdigsågade på bordet i
stationshuset.
Men än är det inte färdigsågat. På med broddarna och iväg
till verkstaden igen. Nu behövs det ytterligare virke av olika dimensioner till
monteringen av spånskive-ån.
Spånskivans ovansida ska alltså bli åns vattenyta. För att
få rätt höjd monteras spånskive-ån på måttanpassade ståndare, på samma sätt som
rälsunderlaget monterades tidigare.
(När jag visar bilder på anläggningens
grovt tillyxade underrede med ohyvlade bräder, diverse löst hängande sladdar och
lappverk av smulig frigolit så rodnar jag lite. Liknande bilder från
MJ-kolleger visar ofta välstädade rum med noggrant tillsågade underreden och
prydligt upphäftade kablar. Varför ser det då inte så ut hos mig? Tja, för det
första är det väl en (an)läggningsfråga. Jag är ivrig att komma vidare, helt
enkelt. För det andra ”skissar” jag fram min anläggning med en hel del
ändringar under resans gång. Jag bryr mig då inte om att lägga krut på att det
ska se snyggt ut under ytan eftersom jag ändå ibland blir tvungen att riva
upp och göra om.)
Ja, här ser vi nu Årängs/Täft/Höksmossån slingra sig hela
vägen från källorna vid väggen till inloppet vid sargen. Nu har jag äntligen lite
fastare vatten att stå på.
Så ska landskapssektionerna anslutas till den nya
vattenytan. Hur löser jag då detta?
Jo, sektionerna vilar, precis som tidigare, mot ramverket, se nedersta pilen! Sektionerna har jag utformat så att de får en ”överläpp” som skjuter ut en
bit över ”vattenytan”. Övergången mellan landskap och vattenyta kommer givetvis
att förfinas så småningom.
Här har vi hela härligheten på plats. Alla
landskapssektioner är nu lätt urlyftbara för vidare åtgärder i verkstaden.
Efter ytterligare lite justeringar blir det så dags att ta
itu med de broar som nu fått fast vatten under fötterna. Först järnvägsbron
över Höksmossån.
Och så landsvägsbron över Årängsån nere vid kvarnen.
Och under detta projekt har isgatan från första bilden
förvandlats till ett rejält vinterlandskap. Jag kan nu, i alla fall temporärt,
ställa undan broddskorna.
Du behöver inte gå på träning eller ut och promenera du får din motion med järnvägsbygge.
SvaraRaderaJag tvingas ut i mellan åt och avbryta mitt bygge. avis.
Visst, Leif, och så har jag ju snöskottningen däremellan. När jag tittar ut genom fönstret när detta skrives har snön just börjat falla. SMHI spår upp till tre decimeter det närmaste dygnet...
RaderaDagens avsnitt kan väl sammanfattas i "hurusom Sture gjorde om, gjorde rätt och gick över ån efter vatten"! ;-)
SvaraRaderaÄven om jag inte håller på med något avancerat modelljärnvägsbygge utan bara åt att släpa hem en massa MJ-prylar och efter ompaketering släpa iväg det mesta av dem igen, så är jag evinnerligt tacksam för att ha valt att fly(tta) från permafrostens kulturälla friiisbox dännä på skuggsidan bakanför granridån - guuu va skönt det är med barmark och därmed slippa broddar på kängorna när man ska drista sig utanför dörren för att asa prylar! :-)
Ja, Mats, jag får väl (motvilligt) ge dig stilpoäng för följande formulering: "hurusom Sture gjorde om, gjorde rätt och gick över ån efter vatten"!
RaderaEn utmärkt sammanfattning av dagens blogginlägg.👍
Och som du kanske noterade så skulle även jag vid vissa tillfällen föredra det surskånska klimatet.
Skönt när surdegarna sakta betas av en efter en :)
SvaraRaderaJa, men lite surt när man upptäcker nya..... :-(
RaderaRimfrost "Broddar"på....annars brukar det fungera med sand också...
SvaraRaderahar själv inte hunnit med så mycket Mj den senaste tiden...har varit
fullt upp med så mycket annat...flytthjälp åt den äldre sonen bla.
och bara det tar en himla massa tid i anspråk...+ snöskottning som vanligt
Roger/Forden
Sand är nog bra man det skulle gå åt massor till den ganska långa vägen till stationshuset. Dessutom har sanden en förmåga att smälta ner i isen och på ett litet kick är det lika halt igen. :-(
RaderaJag tycker om surdegsbröd och även vinter till viss mån. Min hund verkligen älskar vintern och snön, som hon äter som glass.
SvaraRaderaDin lösning med ån är så smart, så smart, jag förundras alltid över dina lösningar på olika klurigheter. Kommer att bli kanonbra.
Förresten har du inte funderat på att snöra på dig ett par skridskor eller köra med spark mellan stationshuset och verkstaden?
Problemet är att först måste jag upp via en isig källarnedgång. Jag hinner bryta många ben innan jag lyckats ställa mig på sparken.
RaderaBra förslag med sparken Simpan...finns ju viss lastmöjlighet där
SvaraRaderaJag tror ändå att broddarna är det bästa alternativet. Men nu har det snöat och är dessutom kallt så vanliga skor duger bra. :-)
RaderaHej Sture !
SvaraRaderaHur har du tänkt göra vattnet ?
MvH
Pär
Bra fråga, Pär!
RaderaJag hade just tänkt fråga: "Hur ska jag göra vattnet?"
Jag lutar åt att måla spånskivan i en mörk färg och sedan dra på ett par lager blank klarlack. Men jag vill inte använda lösningsmedelsbaserad stinkande lack. Jag har dock sett att det finns helblank akryllack. Jag tänkte fråga om någon har erfarenhet av sådan.
Jag har även en annan idé men den ska jag grunna lite på innan jag presenterar den här... :-)
När jag uppdaterade min lilla hamn studerade jag det här youtubeinlägget av Dave Frary: https://www.youtube.com/watch?v=wnOE-qWhGVs (kopiera och klistra in).
RaderaHans metod fungerade bra för mig i alla fall.
/Peter
Jag har också funderat mycket på hur jag ska göra vatten, för mig lutar det åt, måla, epoxi resin och sedan mode podge gloss ovanpå i stil med
RaderaLuke Towan https://www.youtube.com/watch?v=dug-ffEhqZU
Men då måste man ju kunna hälla epoxin utan att den spiller ut. Jag har också tittat på videon med Dave Frary som Peter länkade till och
han får ju fint resultat.
Jag har också tittat mycket på denna
https://www.youtube.com/watch?v=ZlkQe2NU_8w&t=304s
MvH
Pär
Tack för tipsen, Peter och Pär!
RaderaHar nu snabbtittat på filmerna och inser att det här med vatten är en hel vetenskap. :-(
Eftersom min å har ett ganska långt lopp, med damm, vattenfall fors och stilla flöde kommer jag nog att använda flera tekniker. Men eftersom jag är ivrig att komma vidare med terrängen målar jag nog bara vattenytan i en mörk blank färg till att börja med. Jag har (tack och lov) gjort underlaget demonterbart så att jag sedan kan gå tillbaka för mera finlir.
Jag trodde också att det var en hel vetenskap innan jag stod där med den billiga penseln, det är ingen vetenskap.
RaderaBörja med att grunda med vanlig utegrundfärg för akrylatfärg. Det torkar snabbt och du kan komma igång med resten väldigt fort. Jag använde Classes "konstnärsakrylfärger" dvs de billigaste de hade. Svart, vitt blått och grönt och kanske lite gult. Basen duttades på med i huvudsak svart som av och till fick en toning av antingen grönt eller blått. Det var väldigt tydligt hur färgen uppförde sig och enkelt att styra, enklare än resultatet visar. För att till sist få den blanka ytan använde jag också Classes blanka medium som också duttades på.
Du kommer att upptäcka att det är lätt att skapa vågor också liksom strömmar framför allt med mediumet. Testa på en liten bit så får du se.
/Peter
Tack för informationen, Peter. Det där måste jag prova.
RaderaDet du kallar "Classes blanka medium", är det den här? https://www.clasohlson.com/se/Akrylmedium-fernissa-Liquitex/Pr344085000
Njaej, jag har den också, men den jag menade är den här: https://www.clasohlson.com/se/Akrylmedium-blank-Liquitex-Basics/31-2630
RaderaAtt det är en större tub gör inget, det går åt.
Finessen med Liquitex akrylfärger är att de är vattenlösliga så både färger och medium tvättas ur penslar med vanligt vatten.
Ett litet tips till om du inte redan har tänkt på det; När man håller på så räcker inte alltid tiden till så det blir tvunget med avbrott. Då är det skönt om man inte måste låta färgklicken torka tills nästa tillfälle. Här tog jag till mig ett tips från Troels Kirk, nämligen att ha färgen i en billig tättslutande plastburk. Burken funkar då både som blandningskopp och med locket på så torkar inte färgerna. Funkar kanon!
Det finns en bra youtubevidoe till från Dave Frary, den här: https://youtu.be/pjAEsQJ-8h4 där beskriver han också vilka färger han väljer. Alla finns hos Classe.
/Peter
Tack,Peter, då vet jag. Jag ska till Falun en sväng nästa helg så då blir det ett besök hos Clas
RaderaHittade en youtubevideo till och den här gången precis det ämne du söker efter:
Raderahttps://youtu.be/O1Q2CBQ7MBM
/Peter
Tack igen, Peter! Väldigt intressant. Jag ser nu med förtröstan och förväntan fram emot mitt kommande vattenarbete. Kvarnens damm minns jag som en spegelblank vattenyta. Där skulle då den epoxy som är "self levelling" vara lämpligast. Något bra tips på sådan?
RaderaNja, jag skulle vara försiktig med att blanda färgtyper. Om det är akryl-/akrylatfärg kan det bli konstigt med en epoxi ovanpå.
RaderaJag föreslår istället en vanlig "högblank" akryllack (glans 80 numera) som stryks på lite flödigt med en så´n där skumgummipensel. Den penseln ger inga penselhårsdrag i ytan och är det flödigt så jämnar klarlacken ut sig fint. Med en akryllack får du heller inga problem med konstiga effekter pga blandning av färgtyper.
Jag gjorde själv så att efter jag var nöjd med det blanka mediumet så klarlackade jag ytan en extra gång för extra glans och ett "vattnigare" utseende i min hamn.
/Peter
OK, i DET fallet kanske den här skulle funka? https://www.clasohlson.com/se/Akrylmedium-fernissa-Liquitex/Pr344085000
RaderaJapp!
Radera