Scenbilder





På Morshyttan-delen av min anläggning har jag ett flertal scenbilder där jag gestaltar verkliga händelser med verkliga personer från den epok jag skildrar. Redan i anläggningens planeringsstadium hade jag klart för mig många scener som skulle finnas med, och flera blev det under resans gång. När jag tittar på anläggningen idag kan jag räkna till drygt 20 sådana scenbilder.

Här följer några exempel från Lilla Morshyttan:

Schaktningsarbete vid Dahlqvists i Morshyttan efter en fotoförebild från Per Arne Åberg.






Sven Tidén och jag hämtar Rönnings-Arthurs mjölkkrukor.




Banvakt Larsson på grönbete på Östlunds åker.



Farsan och morsan blir fotograferade vid lindmarks i Morshyttan



Jag drar slipstenen åt farsan.


Familjen Risberg i slåtterarbete







Med den nu aktuella delen, Nya Rossberga, har jag tyvärr inte alls lika många scenbilder i mitt huvud men jag hoppas förstås att även här få flera idéer under resans gång. Nedan följer ett försök att upprätta en första lista på de scenerier jag kommit på så här långt.
Småskolan. Gestaltningen av farsans gamla skolkort har ju redan kommit en bit på väg, vilket jag tidigare redovisat här.






Ytterligare en påbörjad scenbild kommer här. Det är banvaktstuga 109, Markusbo, som egentligen hör till Morshyttan. Om Markusbo har jag berättat tidigare här i bloggen. Här växte farsans kompis Einar Andersson upp. Einar blev flygmekaniker och omkom tragiskt tillsammans med 20 andra i en svår flygolycka i Italien 1947. Här låter jag olycksplanet sväva över huset i Morshyttan. 






Nästa bild kommer från min gamle barndomskamrat Sune Risberg som i sin tur fått den av sin mamma. Bilden är tagen mitt i byn med diversehandelns magasin till höger. Själva diversehandeln ligger till vänster om korna. Affärens bensinpump kan man se mitt i bild. Det här är en typisk bild från min barndom då nästan alla bönder hade kor som skulle ut till betet på morgnarna och hem för mjölkning på kvällarna. När åkrarna låg en bit ifrån gården lät man helt sonika korna promenera på landsvägen. Knappast tänkbart idag…



Till affären hörde som sagt en bensinpump och givetvis ska någon av byns bilägare få sin tankning gestaltad på min anläggning.  







Vid Årängsån, på vägen till småskolan, låg kvarnen/sågen/kraftstationen. Här måste jag iscensätta en del aktiviteter. En hästskjuts med mjölsäckar, och timmer som sågas. Kanske ett par barn på väg till skolan som står vid broräcket och tittar på vattenfallet.





Mellan Rossberga och Horndal ligger Tyskbo, där väg 68 korsar Norra stambanan. Vid Tyskbo fanns en anhalt med plåtstins. Där tänker jag låta några passagerare stiga av för vidare färd i Tut-Ivan Karlssons taxi. Det här är ju definitivt inte Rossberga men jag tänker ändå ta med anhalten på min anläggning. Detta på förslag från min kamrat i Fläskets vänner, Kjell Gustavsson som även kom med det utmärkta förslaget att låta martin-skorstenen i Horndal sticka upp vid horisonten. Anhalten, OK, men sedan är det stopp – norr om Tyskbo går jag inte





Så var det det här med skalan.
Jag bygger ju med så kallat forcerat perspektiv, det vill säga, byggnader och terräng avbildas i allt mindre storlek ju längre bort från betraktaren de ska föreställa ligga. Att då hitta figurer i rätt storlek blir rätt knepigt. Här gäller att använda alla tänkbara trick för att lura ögat. Modellbyggarbranschen är full av utmaningar….

Trevlig helg!

Kommentarer

  1. det där med scener ur sitt minne/barndom är ganska kul,,,har samma tanke som dej Sture..tids nog
    så kommer jag även till detta på min anläggning..kor efter vägen har man ju själv upplevt själv som
    liten pojke.har tillbringat mycket av min barndom på landet,,,eller som när man genade över någon
    betesäng på väg till fiske och råkade trampa i "kodynga" sånt finns kvar i minnet...då var det väl inte så kul
    men nu så ler man åt såna situationer./minnen.

    Roger/Forden

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jajamen, vem har inte halkat i en koblajja....
      Ja,visst är det kul att uppliva scener från barndomen. Här är ju modelljärnvägen en länk till det förflutna, så att säga, Roger.

      Radera
  2. Längtar något fruktansvärt tills det är dags för kvarnen/sågverket, va snäll och ta mycket bilder och visa väldigt detaljerat arbetet med den. :)

    Du har inte tänkt tanken att försöka bli helt klar med Markusbo innan nyår? wink wink, nudge, nudge ;)

    En sista grej som jag och Mölle-Mats för en gångs skull kan hålla ihop om är att det vore väldigt trevligt om en fin SAAB 92 kunde åka någonstans i Rossberga, om dom ens finns i den skalan har jag dock ingen aning om...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns en fin (och dyr) modell av en buteljgrön SAAB 92 A i skala H0 Orre, minns inte vem de är som saluför den på rak arm dock. Jag vill minnas att det står en sådan vid godsmagasinet vid Morshyttans station - så Sture kan kanske helt sonika låta den pluttra iväg mot Rossberga till!?!

      Radera
    2. Kvarnen är ju en mycket intressant byggnad, Oscar. Tyvärr kommer den nog inte att komma riktigt till sin rätt på anläggningen. Den ligger rätt långt in och blir följaktligen i något mindre skala än H0. Den intressanta baksidan med hissanordning för mjölsäckar kommer troligen inte att synas. Ett fullskalediorama skulle göra den mera rättvisa...
      Markusbo, ja... Till midsommar kanske. :-(
      Och visst har du rätt, Mats. En grön ur-Saab står vid magasinet i Morshyttan. Kanske kan den göra sig bättre i Nya Rossberrga. Vi får väl se!

      Radera
    3. SMJ har SAAB 92A till försäljning antingen som färdig eller byggsats...följde med en hem från
      Mj mässan i år


      Roger/Forden


      Radera
    4. Ok men dåså :) För mångfaldens skull kanske en SAAB 95 skulle få åka runt i Rossberga så kan 92:an stå kvar vid magasinet ;)

      Det var tråkigt att höra men det blir säkert en intressant och speciellt bygge ändå trots att du inte kan gå helt bananas med detaljerna.

      Ingen brådska förlåt om jag hetsar med Markusbo :(

      Radera
    5. Ja, SAAB 95 skulle kunna funka med lite (mycket) god vilja. Modellen presenterades i maj 1959..... ;-)

      Radera
    6. Njae, presenterades och började serieproduceras och säljas på bred front till allmänheten är två skilda ting - den första "riktiga" årsmodellen av SAAB 95 var 1960 års. Förvisso förirrade sig ett litet antal förseriebilar av årsmodell -59 nog ut på marknaden - men de var extremt få (och SAAB tog nog igen de flesta ganska snabbt, då de tydligen inte riktigt uppfyllde kvalitetsmåtten).
      Jag har i o f s kört en sådan, vi hade en som paket- och verkstadsbil på Dala Bilcentrum i Hedemora vid mitten av 70-talet, som vi dessvärre misshandlade och förstörde totalt - synd på så rara ärtor egentligen. Den var lite speciell med 3-växlad låda och hade 93:ans instrumentbräda - däremot inte "flickfångardörrar" som de första förseriebilarna hade.
      Så okej - jag ska inte resa ragg om en SAAB 95:a dyker upp i nya Räscheberga anno 1959, men det ska absolut vara en "trubbnos" i så fall (så inga försök med en JES 95 V4 av årgång cirka 10 år senare - det godkänns inte av gummihjuls-fordonsansvarige sturelsemedlemmen) ...

      Radera
    7. SAAB 95 "Trubbnos" var nog NEO på väg att ta fram en modell av i såväl skala H0 som 1:43 för ett antal år sedan - men om H0-modellen blev verklighet är mer än vad jag vet (1:43.an däremot tror jag i alla fall blev realiserad).

      Radera
    8. Skönt att notera din mycket toleranta inställning till vilka bilar som är OK i Nya Rossberga. Jag har faktiskt en plastgjuten kaross av en 95:a av okänt fabrikat som ligger och skräpar någonstans. Jag kanske kan skicka den till dig för färdigställande. Jag menar man får ju ta konsekvenserna av att vara "gummihjuls-fordonsansvarige sturelsemedlem". ;-)
      Vi ses i mellandagarna!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det var en gång....

Långväggens sista sektion: Rappens.

Småskolan ställer till det....