Elementärt! …och introduktion till uthusbyggen.


I förra avsnittet lovade jag att hålla mig vid byggbordet efter mina strövtåg men det är alltid något som kommer i vägen.

Hösten smyger sig på, temperaturen i stationshuset sjunker och det är dags att ställa tillbaka det oljefyllda element som jag ställde undan i våras.

Här ser vi elementet på plats.

Jaha, och vad hände nu med idén om "intryckssanering"? Allt under sargen skulle ju vara grönt, och här har vi ett kritvitt element som sticker i ögonen. Något måste göras! Husbyggandet får alltså vänta medan jag åtgärdar elementet.
Färg inhandlades (speciell häftgrund för fabrikslackade ytor krävs!) och nu smälter elementet in bättre mot sarg och draperier. Elementärt, min käre Watson!

Men nu tillbaka till byggbordet. Markusbo banvaktsstuga och Rossberga småskola är alltså färdigbyggda men till fastigheterna hör också var sitt uthus. Dags att ta itu med dessa och vi börjar vid småskolan.
Här har vi uthusets front. Det är den som blir synlig för anläggningens åskådare.
Som synes är panelen rätt gles och taket svankar något. Dessutom saknas en dörr som fanns där 1959, nämligen dörren till dasset. Alla tre dörrarna hade också smala, vita foder. Detta har jag fått fram genom studium av Allan Josefssons smalfilm från skolavslutningen 1958. (En forskningsprestation som kanske borde kvalificera för årets ig-Nobelpris?)
OK, bara att köra igång!
Eftersom jag vill göra en levande och lite oregelbunden panel där glesheten syns, vill jag den här gången inte använda färdigmönstrade styrénark. Nej, här blir det att köra med lösvirke. Jag fäster ”reglarna” på ritningen med dubbelhäftande tejp och sedan är det bara att limma dit fasadbrädorna.

Det som är lite marigt här är att bestämma hur stora springor man ska ha mellan brädorna. Sätter man brädorna för tätt riskerar man att springorna fylls igen av färgen när man målar fasaden. Sätter man brädorna för glest riskerar man att väggen kommer att se ut som ett spjälstaket.
När väggen är färdigplankad repar jag den med ett bågfilsblad för att försöka åstadkomma lite trästruktur.

Här ser vi alla fyra väggelementen. Givetvis är även baksidan ordentligt plankad och dassluckan förberedd.


 Då är stommen rest och uppstagad med plattor uppe och nere.


Här får stommen en omgång Tamiya Surface Primer. Nu kanske man kan förstå varför det är en lucka i den övre plattan?

Som synes av nutidsfotot här ovan svankar taket lite. Om det gjorde det 1959 kommer jag faktiskt inte ihåg, men eftersom jag gillar svankande tak så får det bli så på modellen. Hm..hur ska jag åstadkomma det.... Jag börjar med att göra ett innertak i 0.5 mm slät styrén.


 Innertaket får egna "takstolar" som passar precis innanför huskroppens gavelspetsar

Här provar vi innertaket på plats.Takutsprången är våldsamma men vi kapar ner dem till rätt mått sedan. Men svanken, då.....?


 Jo, den kommer här. I taknocken skär jag en glipa som vidgar sig mot mitten.


 Jag drar ihop glipan med tejp. Nu svankar taket.


På insidan av takskarven limmar jag en 3 mm halvrund list.


Nu ska det hela torka. Sedan ska taket få tegel, huskroppen ska rödfärgas och dörrar ska tillverkas.
Men det tar vi nästa gång.

Kommentarer

  1. Du är så finurlig Sture och ser lösningar på allt! Sånt gillar jag att se! Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det, Anders, och trevlig helg även till dig.

      Radera
  2. Hrmmm, hur är värmetåligheten och värmegenomsläppligheten på den där färgen som du målade elementet med!?! Kommer den att knollra sig när du slår på elementet, eller kommer det inte att kunna utstråla nån värme (och då blir det KALLT i stationshuset i permafrostens "förlovade" rike i den kulturälla friiisboxen dännä bakanför granridån! 😱).

    När jag renoverade mitt badrum så målade jag om elementet (i o f s ett vattenburet sådant), och då köpte jag speciell elementfärg för ändamålet!

    Jahaja, nu har jag målat fan på väggen åt dig!!! ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha, glädjedödaren från Mölle i full aktion. (eller "auktion" kanske man ska säga om en traderare som du.)
      Jag förklarade på färghandeln vad jag skulle göra och de valde färgtyp åt mig. Skulle det visa sig att de inte visste vad de talade om, och att färgen ramlar av, får jag väl göra om och göra rätt. Men om det skulle bli så, Mats, kan du ju vara säker på att jag inte kommer att säga ett knyst till dig.

      Radera
  3. Underbar lösning för att "gömma" elementet. Akta bara så du inte råkar måla över verktyg och fjärrkontroller med samma färg, så du inte hittar något sedan.

    Och "Svankande tak tipset" måste vara ett av de klurigaste lifehacken för modellbyggare jag sett på länge. Jag bugar och bockar för det.

    Tack för dina suveräna blogginlägg Sture och ha en riktigt skön helg nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det, Simon!
      Nä, verktygen behåller jag nog i "avvikande färg". Alltför mycket byggtid förspills ändå till ständigt letande efter verktygen. :-)

      Radera
  4. Nää, vaffö de nu då? :-o Dra ett varv på körkontrollerna å, så att ALLT som synes är ton i ton, eller kanske mer färg i färg. :-/ ;-)

    Hörrö du, du sa att du i grunden studerat en gammal smalfilm, var det så att det inte syntes nåt av taket där.... ? ;-) :-))

    Nå, nog kanske blir den där stugan också helt godkänd. Vi får väl se. ;-))

    SvaraRadera
  5. "Ton i ton". De toner som hörs i stationshuset är förstås från Jularbo. ;-)
    Tyvärr visade filmen ingenting av taket men det ska jag väl inte klaga på. Det är ju människorna som är roligast att se så här 60 år efteråt.
    På onsdag räknar jag med att lägga ut bilder på uthuset. Vi får väl se om du kan sträcka dig till ett godkännande då.
    Kul att du hör av dig! :-)

    SvaraRadera
  6. Det där elementet lyckades du nästan gömma för bra. Nu får du måla dit svart/gul varningsmarkering också annars är det säkert någon stackars besökare som sparkar till det där i trängseln. Det skulle ju vara ännu mer pinsamt om det drabbade anläggningsägaren under pågående visning. ;-)

    Uthuset ser ut att bli riktigt bra. Ser fram emot slutresultatet.

    /Jan

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kort rapport från (det stillastående) Nya Rossberga.

En förebildsbyggares vedermödor...

Ofrivillig utflykt i det gröna med en Rover 90