Medan limmet torkar.

 Uppgraderingen av landskapet i Nya Rossberga pågår för fullt. För den som är insatt i ”den krökta geografin” därstädes kan jag berätta att jag nu är färdig med alla sektioner ”hitom spåret”. Här har vi ett exempel på en vegetationsuppgraderad sektion:  Ödebostället Vilvallen.

I landskapsarbetet ingår en hel del limmande och lackande och ibland blir det lite dödtid medan limmet och färgen torkar. Då kan man passa på att tänka framåt och börja pyssla med de detaljer som så småningom ska placeras ut i det ”färdiga” landskapet.

Vi börjar med att kika på den här bilden. Här vid pilen fanns på 50-talet en affischtavla.

Nedan har vi en samtida bild, tagen ur samma vinkel som affischtavlan kommer att ses på anläggningen.

Idag står en nyuppsatt tavla med gamla bilder från Rossberga på platsen.
(För mera information se här: https://www.bylen.se/rossbergabilder/ )

Och här ser vi den scratchbyggda affischtavla vars baksida blir framsida på anläggningen. 😃

 

Så tittar vi på ett gammalt foto på affären i Rossberga. Till höger i bild ser vi att affären redan tidigt hade en bensinpump med ett oljeskåp.

En modernare bensinpump hade kommit på plats 1959. Tyvärr har jag inte lyckats hitta något foto framifrån på denna men väl ett från baksidan. (Okänd fotograf.) Vi ser att det var en Esso-pump och då vet vi att färgen är vit och klarröd.

Här vid pilen ska alltså pumpen och oljeskåpet stå.

I väntan på detta ögonblick finns i min ägo sedan många år två vitmetallpumpar från Teknobygg.
På bilden ser vi en omålad pump och så en som jag målat och dekalerat (datautskrivet på fotopapper). Oljeskåpet är scratchbyggt. När affärssektionen blivit vegetationsuppgraderad är alltså pumpen och skåpet färdiga för utplacering.

Jaha, och vad visar den här ritningen?

Jo, det är hjulupphängningen till den typ av gummihjulsvagn som fanns vid många bondgårdar på 50-talet. Jag ska försöka scratch-bygga en lookalike i styrénplast.

 Den ska vara hästdragen…

…och den ska ha ett flak. När flaket är på ser man förstås inget av underredet så där hade jag kunnat förenkla bygget betydligt. Varför gjorde jag då som jag gjorde med ritning och allt? Tja, det var kul att försöka sig på en (grov) rekonstruktion utifrån egna minnen och bilder på nätet. Och hobbyn ska ju vara kul!

Ekipaget är tänkt att placeras här, vid kvarnen i Rossberga…

… och vara lastat med mjölsäckar (Preiser nr 17102   )
Återstår att måla kärran träfärgad, säckarna jutefärgade och hästen ardennerfärgad.

När jag gick i småskolan 1956-58 och korsade den brusande Årängsån på min skolväg kunde det hända att man såg just ett sådant här ekipage på väg till eller från kvarnen.

Studerar jag bilden noga kan jag tycka att säckarna verkar lite väl stora i förhållande till hästen. Men jag får väl travestera Vilhelm Moberg som med emfas påstod att ”ingenstans växer det så stora lingon som i Algutsboda”. Då kontrar jag alltså med att ”ingenstans fanns det så stora mjölsäckar som i Rossberga”.

En liten kuriositet beträffande gummihjulsvagnarna:
Farsan berättade att en ”näringsidkare” på trakten tog hand om utrangerade bilar och använde hjulen till kärror av den här typen. Bilkarosserna drog han sedan ut mitt på Morshyttsjöns is och när våren kom så ”försvann” bilvraken. Tänk vad praktiskt…

Kvarnen och sågen i Rossberga var i drift ända in på 1980-talet. Rättelse från mjölnardottern Kicki Sjögren: Både kvarnen och sågen var i drift fram till mars 1993. Tack, Kicki!

Bygdefilmaren Gunnar Sälgström besökte på 80-talet  kvarnen och den intilliggande sågen. Här är hans film med inledning av de nutida filmredigerarna.

Som jag sa inledningsvis så är alla sektioner hitom spåret nu ”färdiga”.
Dags att börja jobba på andra sidan spåret och här ligger den första sektionen, Tidéns lanthandel, på mitt arbetsbord i källaren. Woodlandbuskar av clump foliage ska bytas ut mot lite luftigare, det ska planteras en häck längs vägen och fibergräset ska kompletteras på sina ställen. Och så lite blommor förstås i detta alltid somriga och leende rumpdalalandskap.

Ibland grips jag av tvivel. Är det verkligen värt besväret att vegetations-uppgradera sektionerna så här? Det finns ju redan en ”bas-vegetation” och det är väl bara jag som märker någon skillnad före/efter? (Kökssoffan verkar alltid så ovanligt inbjudande när jag attackeras av sådana tankar…)

Men nyss fick jag några uppmuntrande ord från min modellbilsbyggande kompis Johan. Han liknade landskapsbyggandet med köttsoppa. Jag tar mig friheten att citera honom rakt av:

”Det är ju som att koka en soppa. Man kan ju bara koka några potatisar och morötter och kött å så har man en köttsoppa då. Eller så sätter man till lite kålrot, palsternacka, ja vad man nu vill ha mera och kryddar med diverse kryddor och låter allt koka i lite vin en stund. Månne det är nån skillnad på de grytorna? Det blir så otroligt mycket mer liv i landskapet som du gör det nu! ”

Tack för de orden, Johan! 😃😃😃

Kommande vecka har jag en hel del annat på programmet och veckan efter blir jag jourhavande sportlovsmorfar. Modellbyggandet på sparlåga under den tiden, alltså. Kan nog dröja 3-4 veckor innan jag har något nytt att rapportera från Nya Rossberga.

Trevlig helg!