Nå, hur blev det nu med blomster och detaljer vid banvaktsstuga 109?

Mitt förra blogg-inlägg om blomspaning var väl inte precis någon kioskvältare….
Nå, har då den senaste tidens teoretiserande om detaljer och blommor gett något avtryck på Markusbo-sektionen?
Vi ska titta på några nytagna fotografier och jämföra med den checklista jag redovisade i mitt förra blogginlägg.

Men vi börjar med en gammal bild. Så här såg Markusbo-sektionen ut i blogginlägget den 17 november.

Så här ser det ut idag. Ingen större skillnad tycker nog de flesta,  men….

…tittar man noga ser man att det har hänt en del.

Minns ni den här checklistan?

Vi tar och tittar hur det blev. Listan börjar som synes med ”två fruktträd”. Två fruktträd hade jag förvisso där tidigare men de var av typen Woodland Scenics trädbyggsatser. Ganska OK, men jag ville prova att göra luftiga, av typen ståltrådsträd med polyfiber.  Här ser vi trädtyperna bredvid varandra… (Ståltrådsvarianten till vänster.😏)

… och här har de nya träden på anläggningen. Tja… det här med träd tycker jag är svårt. Trots excellent rådgivning av Janne Gissberg känns det som att jag har svårt att få till det. Speciellt grenverket.
(På bilden kan vi också pricka av det potatisland som finns med på checklistan.)

På listan har vi också ”sly vid skogskant”.

”Garnarna” duger gott när man bygger en skog men på nära håll ser de ganska yxiga ut. Se här:

I slutet av många granskogsområden finns ofta ett parti sly. Detta skulle förhoppningsvis kunna mjuka upp ”garn-intrycket” en smula.
Så här blev det (i det märkligt svårfotograferade ljuset på anläggningen). Det blev i alla fall inte sämre, tycker jag, och det ser faktiskt bättre ut i verkligheten.

På listan finns också att jag vill ha med en vedhög vid banvaktsstugan. Hur tillverkar man då huggen ved i skala 1:87. Som så ofta blir det en kompromiss. Alla som huggit ved vet att den huggna veden blir liksom trekantig med en välvd hypotenusa. Hur gestaltar man det? Här blir det att (återigen) fuska och att hoppas på att ögat ska förlåta.

Med min lilla Proxxon-såg sågar jag upp några millimetertjocka balsaflak och målar dem i ett par varianter av ”bark”.

Sedan skär jag millimetertjocka remsor av flaken.

Därefter kapar jag upp remsorna i lagoma vedträdslängder. Björkved till vänster, barrträd till höger.

Och här har vi vedhögen på anläggningen. Reagerar man på att vedträden är ”fyrkantiga”?

Blomrabatter, blomkrukor vid trappan, vattenkanna och vattentunna finns också på listan. Här har vi dessa.

En skottkärra finns också på listan. Jag har tyvärr inte hittat någon av modernt (1959) snitt med gummihjul och ”tråg”. I en låda hittade jag däremot denna ålderdomliga variant (Tekno-bygg) som transporterar en säck med okänt innehåll.

”Luftiga” buskage var också ett eget önskemål. Här i sluttningen har jag ersatt en del av Woodland Scenics kompakta Clump Foliage med strösslad polyfiber av olika slag.

En annan rubrik på listan är ”diverse statiskt gräs”. På bilden nedan ser vi exempel på sådant. På vissa partier har jag applicerat ”fiber-på-fiber” för att få extra höjd och sedan har jag strösslat med Magiflor för att försöka efterlikna ängsblommor av olika slag.

”Extra höjd”, talade jag om här ovan.
Jag köpte 12 mm fibergräs just för detta ändamål men jag lyckas inte få dessa fibrer att resa sig med grassmastern.  Någon som lyckats och har tips?

Ett annat problem är Grassmasterns storlek. Som synes av reklambilden nedan är grassmastern rätt stor.

 

 

Storleken gör att det är svårt att komma åt på vissa ställen. Grassmastern är suverän när man ska applicera fibern på stora ytor. Det går på ett litet kick. 

Men det är marigt om man bara vill ha en liiiten gräsfläck. Man stryker alltså då lim på en liiiten fläck. Sedan strör man på fibergräs men eftersom grassmastern är så stor hamnar gräset lite överallt. Det ligger där, glittrigt och platt, i en vid cirkel utanför limfläcken. Det liksom suger sig fast även på områden utan lim. Om jag försöker dammsuga bort det löst liggande limlösa fibergräset, räcker dammsugarens normalrör inte till. Jag får koppla på ett smalare specialmunstycke och dra det mot marken samtidigt som jag borstar med en gammal tandborste.

Lösningen på storleksproblemet ovan kan vara den här mini-applikatorn, som hobbykamrater tipsat mig om.

Den är nu, sedan drygt två veckor,  beställd från England och igår fick jag ett SMS med följande lydelse:
”Din försändelse har anlänt till Sverige. Innan vi kan leverera den till dig behöver du utse PostNord till direkt tullombud. Om moms betalades i samband med ditt köp tillkommer inga avgifter. Följ länken för att börja: https://portal.postnord.com/betalamoms/search?itemId(=xxxxxxxxxxxx) Du behöver göra det senast 2022-12-27 för att inte försändelsen ska returneras till avsändaren. Hälsningar PostNord

Lite krångligare nu efter Brexit, tydligen. ☹

Men vad ska jag nu med den lilla applikatorn till? Är inte Markusbo färdigströsslat? Jovisst, nu är det ”good enough” bestämmer jag. (Möjligen undantagandes framtida byten till bättre trädstandard.) Men jag har hela långsidan med Rappens, Småskolan, Vilvallen och Nya Rossberga-hörnan kvar att förbättra så miniapplikatorn kommer säkert till användning. (Om den nu inte fastnar i tullen…. 😟  )

Nå, vad visar då nedanstående lite luddiga bild? Jo en punkt på min lista är bärbuskar. Jag hade tänkt att ha dem vid potatislandet men upptäckte (som så många gånger tidigare på anläggningen) att där blev det för trångt. Nödlösningen blev att sätta dem vid staketet vid uthuset. Men hade jag då inte kunnat strunta i buskarna i stället för att knö in dem här? Svaret är att har man skrivit en lista så har man….

En punkt på listan är ”hink vid källaren”. Jag upptäckte dock att standardhinken av typ ”vanlig plåthink” inte finns att köpa som tillbehör… Då beslöt jag att byta ut hinken mot en silltunna. Här har banvakten gått ihop med ett par arbetskamrater och investerat i en hel tunna att fördela för att sedan kunna avnjuta delikatessen ”spicken sill”.

På min lista finns ordet ”dressin”, följt av ett frågetecken.
Jag var nämligen lite osäker på om jag skulle kunna fixa till en sådan.
Av min kamrat Håkan Grundstedt hade jag fått en byggsats till en trampdressin men skulle jag klara av att bygga den?

Trampdressinen är i etsad mässing. Tyvärr glömde jag att fotografera arket innan jag började bygga men här är en katalogbild av hur det såg ut. Det påminner om ett par tillplattade harkrankar som man kan hitta under hallmattan när man dammsuger. Uppgiften blir alltså att veckla ut dessa harkrankar igen och göra dem ”flygfärdiga”.

OK, här är arbetet på gång. Dressinen är uppvikt och mycket amatörmässigt hoplödd. 

Och här ser vi den färdiga dressinen på plats vid dressinskjulet vid Markusbo.

Från listan kan vi nu också, från ovanstående bild, pricka av de två återstående punkterna: staket vid banan och cykel vid dressinskjulet.

Förresten är Markusbos tidsepok lite svävande. Banvaktsstugan revs ju redan 1958…. Nu är jag ju så flexibel att stugan ändå får vara med men vilken är banvakten? Min morbror Helge eller Einar Anderssons pappa eller den siste banvakten, Edvin Björkman?
Det överlåter jag till betraktaren själv att avgöra!

Ja, det var det sista för år 2022. Jag har som sagt haft lite svårt att uppbåda bygglust i år. Den här landskapssektionen har jag lyckats färdigställa med hjälp av fakirmetoden: ”Även om det känns motigt så försök att ändå göra något lite varje dag”.

Nu tar julförberedelserna vid här hemma och sedan besök av barnbarn ända fram till den 9 januari. Det blir alltså inget mera modellbyggande förrän om cirka fyra veckor. Och då hoppas jag att jag har fått min lilla gräsapplikator…

Slutligen vill jag önska de som följer mina irrfärder i barndomens Morshyttan/Rossberga en riktigt...

God Jul och ett Gott Nytt År!