Fyra kåkar på plats - mjölnarsektionen "klar".
Då var det dags att placera ut de fyra färdiga kåkarna på mjölnar-sektionen. Ja, här står de, grundade och klara, ur ”normal” betraktningsvinkel.
Vi kliver lite närmare. Det handlar alltså om dessa fyra kåkar. (Ber om överseende med den lite knepiga färgåtergivningen i många bilder.)
Sågen från å-sidan.
Och från åskådarsidan.
Mjölnarbostaden och sågen.
Borgs och mjölnarbostaden.
Som jag var inne på i ett tidigare inlägg ( se här) var jag tvungen att frångå mockupernas ursprungsplacering och flytta isär husen så mycket som möjligt för att få helheten att se något så när trovärdig ut. Det blev alltså en hel del ”schaktningsarbeten” och spackling. Här ser vi en bild från pågående arbete. Mjölnarbostadens grund, överst i bild, är redan flyttad
Ovanstående bild ser kanske lite deprimerande ut? Tänk att behöva sätta kniven i frigoliten och bryta upp den terräng som ju var ganska ”färdig”. ☹ Men faktum är att det är väldigt kul att syssla med landskapsarkitektur med ambitionen att försöka förbättra illusionen av det verkliga område man försöker avbilda.
Trots att husen nu flyttats isär är området ändå väldigt hoptryckt, jämfört med förebilden. Detta gör att höjdförhållandena blir lite märkliga. Med korrekta höjdförhållanden skulle terrängen på sina ställen tyvärr bli alldeles för brant. Det här har resulterat i att timmerintaget till sågen hamnat för högt jämfört med intilliggande terräng.
OK, jag kanske hade kunnat mildra denna effekt om jag redan vid terrängskulpterandet förra våren fokuserat just på timmerintagets nivå och varit mera noggrann med husens framtida placering. Då var jag emellertid ivrig att få anläggningen visningsbar innan sommaren, och så blev det som det blev. Jag tvingades nu alltså att gilla läget. Alternativet var att starta om med en helt ny sektion, men riktigt sååå roligt är ändå inte landskapsskulpterandet…Valet var alltså ganska lätt och eventuella ”gör om, gör rätt-uppmaningar” kommer att klinga ohörda.
Målet nu var alltså att få alla fyra kåkarna på plats i jorden, applicera en viss grundvegetation och sedan gå vidare med husbyggen på nästa sektion. Detaljering är dock svårt att helt avstå ifrån så det blev ändå några provisoriska bärbuskar i trädgårdslandet….
…lite ogräs runt lagårdens väggar…
…en sågspånshög utanför sågen…
….och en ”stockrullnings-ramp” utanför timmerintaget.
Åtskillig detaljering återstår förstås för att göra området levande: En timmerhög, en brädstapel, hinkar, kärror, blommor, cyklar människor. Här blir det lite marigt eftersom området är byggt i skala 1:100. En del 1:87-grejer går säkert att använda men då gäller det att placera dem rätt så de inte framstår som jättelika.
Den framtida detaljeringen underlättas av att alla hus står löst placerade på sina grunder och är lätta att lyfta bort.
En sak som till sist återstår att prova ut är områdets ”lummighet”. Som synes på nedanstående bild fanns det flera stora träd på området Man ska då dessutom beakta att normala betraktningsvinkeln på anläggningen är från rakt motsatt håll, jämfört med denna bild, alltså hamnar flera träd framför husen.
Ja, träden är ett kapitel för sig. Det är ju bortkastad möda att detaljera byggnaderna om de till stor del skyms av lummiga trädkronor. Här blir det att kompromissa igen. Och så var det själva träden, och då talar jag alltså om ”gårdsträd” som lönn, lind och dylikt. Hittills har jag använt Woodland Scenics trädbyggsatser med lövverk av clump foliage, som här vid Morshyttans station.
När jag började med min anläggning för drygt tjugo år sedan tyckte jag ovanstående alternativ var good enough men nu finns det andra ”skirare” varianter av lövverk. Inga träd kommer alltså att placeras ut innan jag lärt mig tillverkningen av förbättrade varianter.
OK, vad blir det då härnäst?
Mest logiskt vore kanske att nästa objekt bleve kvarnen, men enligt mitt nyårslöfte ska jag först färdigställa alla hus hitanför ån, och då blir det dessa:
Det är alltså Resele-Tidéns diversehandel, med magasinet och handlar-Svens garage (skymt bakom magasinet), som står på tur.
Innan jag tar itu med dessa har jag dock en hel del annat här hemma som behöver göras och därför tar jag nu en byggpaus på obestämd tid. Jag ska också försöka dra ner på mitt deltagande på ”sociala medier” som ju också stjäl en hel del tid från andra aktiviteter.
Tack för att ni har följt bloggen så här långt. Kanske kommer det ändå en och annan ”blogg-blänkare” framöver trots att styrén-karvandet får ta paus några månader.
Vi ses!
Fantastiskt !!
SvaraRaderaTack för det!
RaderaHelt fantastiskt, mycket imponerande!
SvaraRaderaJag pratade med en MJ fantast som bor i Fors som väl ligger bara ett stenkast fån Morshyttan och vad jag förstår så är, eller åtminstone har din anläggning varit öppen för visning, stämmer det?
//David
Tack för det, David!
RaderaVad gäller besök så är det numera så här:
- Jag vill inte binda upp mig med förbokade besök. Enskild MJ-kollega som har vägarna förbi kan slå en signal. Är jag hemma och inte har något annat för mig kanske det går bra.
(Under sju år har jag haft öppet för förbokade grupper men det har inneburit att mina somrar har blivit ganska sönderhackade.)
Imponerande beskrivning! Nu väntar jag på att få se detta i fantastiska bygge verkligheten. 😊
SvaraRadera/Anders
Tack för det, Anders! Ses vi i Göteborg?
RaderaHelt otroligt bra gjort! Så kul att se allt jobb du lagt ner. Vilka minnen som kommer fram.
SvaraRaderaHälsningar Kicki
Tack, Kicki, och tack för din hjälp och ditt engagemang!
RaderaHelt otroligt man tror att det är i skala 1:1
SvaraRadera(Det ÄR skala 1:1, Bosse, men säg det inte till någon! ;-) )
RaderaSom vanligt pedagogiskt och osminkat beskrivet med både förtjänster och brister, precis så som det blir i verkligheten. Det spelar nästan aldrig någon roll hur noga vi planerar: till slut står vi där med kniven i landskapet och karvar fast det inte var tänkt så. Vackert Sture!
SvaraRaderaTack för det, Göran! Javisst är det mycket "gör om, gör rätt". De flesta av oss som tagit oss upp ur fåtöljen vet att modellbygge inte är bara raksträcka.
Radera(Ser fram emot nästa bloggavsnitt från VWJ. )
Vackert arbete, det är nästan bara kvarnen som avslöjar att det inte är fullskala. Men lite chockad blir man - hur ska vi göra utan styren-Sture och MJ-inspektionen? Det blir tomt
SvaraRaderaJa, kvarnen är ju nu "skamfläcken" i Nya Rossberga, men det ska förhoppningsvis bli ändring på det framåt hösten.
RaderaStyrén-Sture tar som sagt en timeout men MJ-inspektionen är alltid beredd att göra en utryckning om det skulle visa sig nödvändigt. :-)
Väldigt, väldigt fint Sture. Bara att gratulera till ett perfekt resultat.
SvaraRaderaDet blir naturligtvis trist för alla oss som följer din blogg att du nu skall ta en byggpaus men jag har full förståelse att annat i livet kan ha företräde. Jag ser, som vanligt, fram emot kommande byggbeskrivningar även om det kommer att dröja lite.
/Jan
Tack, Jan! Jag lovar att återkomma men kan inte säga när.
RaderaFantastiskt som vanligt Sture
SvaraRaderaTack, Leif!
RaderaOtroligt vackert gjort! Att lyckas få allt att se så lagom bedagat ut är i sanning en bedrift som kan göra en gravt avundsjuk!
SvaraRadera/Håkan
Tack, Håkan!
RaderaJa, det är kul med "shabby chic-kåkar". De flesta byggnader med några år på nacken har ju faktiskt en och annan skavank.
Mästerverk igen! Jag känner igen alltihopa så väl från den tidiga skolåldern när jag cyklade förbi på väg till och från småskolan.
SvaraRaderaTack, Per Arne!
RaderaJodå, man minns ju hur man susade utför Långhundrabacken och förbi kvarnen och sågen, till en väntande Fröken Aronsson. Och på vintern var det sparkstötting som gällde. Historiens vingslag... ;-)
Grattis Sture till en ny milstolpe i skapandet. Som den skogsgubbe jag är gillar jag sågverket speciellt. Din förmåga att få till detaljerna så bra imponerar! T.ex. den "naggade" nedersta raden av takpannorna, bara så typiskt på ett sådant litet byasågverk, fint utmejslat Sture!
SvaraRaderaHa, ha, jag misstänkte att du skulle gilla sågverket, Peter! :-)
RaderaJo, jag har också noterat att tegeltaken på gamla ekonomibyggnader ofta hade en naggad kant. Och det är ju lätt att åstadkomma när man använder vitlimsavgjutningar. Bara att låta avgjutningen sticka ut någon millimeter från den styrenstomme den är limmad på och så misshandlar man den en aning med en vass kniv. Mycket enkelt, och det blir oväntat illusoriskt.
Ha en bra "gubbaresa", förresten!
Underbart att se, stort tack!
SvaraRaderaTack för att du tittar! :-)
RaderaMan får nog inte kika in här för ofta, inte bra för blodtrycket mao. Allt andas landsbyggd i historiskt perspektiv vilket man själv är väldigt svag för.
SvaraRaderaTack, Anders! Jo, jag har nog märkt " landsbyggd i historiskt perspektiv" även i Backen-Bärby. :-)
Radera
SvaraRaderakan bara säga snyggt jobbat Sture..
Ps:bättre sent än aldrig
Roger/Forden