Bygget av Nya Rossberga

  Filmprojektet jag nämnde i ett tidigare inlägg rullar på och stjäl tid från modellbyggandet men jag har ändå inte varit helt overksam i min hobbylokal. Det handlar om belysningen av anläggningen. Så här ligger det till: På Morshyttandelen, som vi ser på nedanstående bild, har jag ett draperi i taket. Bakom detta sitter tre lysrörsarmaturer som ger en sorts allmänbelysning av landskapet. Tyvärr blir resultatet då att anläggningens framkant inte blir belyst. För att råda bot på detta har jag dessutom monterat ett antal spotlightar i taket. Nya Rossbergas landskap har en mera oregelbunden framkant som blir krånglig att följa med ett takdraperi. I ett anfall av ogrundad optimism intalade jag mig att det skulle räcka att belysa den delen med enbart spotlightar. På bilden nedan ser vi Nya Rossberga i ett tidigt stadium, belyst med spotlightar. Vad jag inte räknat med var de skuggor som de blivande träden på anläggningen skulle kasta med  enbart framifrånkommande spotlight-ljus. ...

Nya Rossberga är en utbyggnad av modelljärnvägen Morshyttan-Rossberga 1959. (Aka Lilla Morshyttan.) Anläggningen finns även skildrad i min bok "Min väg till Morshyttan" som kan köpas via förlaget Hobbypress   Det finns också många filmer på Youtube om anläggningen Morshyttan-Rossberga 1959. Ett exempel finns längre ner i detta inlägg. Men nu  ser vi framåt och ägnar oss åt Nya Rossberga1 Bilden här är tagen av mig 23 december 1971. Den visar ett parti av byn Rossberga. Partiet är en del av vad jag ska försöka gestalta på min utbyggnad. Året är förstås fortfarande 1959.                                      

  Nu är det nästan sex veckor sedan jag skrev något i den här bloggen. Det är bara att konstatera att livet (tyvärr) inte bara består av modellbygge. Ibland inkräktar annat. En dotter som flyttar till en egen lägenhet och tömmer sitt rum inspirerar oss att sätta i gång en omfattande och tidskrävande rockad här hemma. Men mitt i detta trivsamma kaos har jag ändå börjat så smått med trädtillverkning till modelljärnvägen och nu tänker jag berätta lite om mina första stapplande steg som trädmakare. Jag utgår ifrån 0.5 mm järntråd som jag köpt från Skapamera. Först snurrar jag ihop den, till exempel   så här. Man kan förstås snurra ihop den på flera andra sätt men mera om det senare. Den här försöksmodellen är som synes också ganska blygsam i storlek och jag säger det direkt: Jag vet  att träd är stora i verkligheten och att de aldrig avbildas i skala 1;87 på min anläggning. När jag lagt ut en bild på en sådan här trädstomme i tråden ”Vad som byggdes i går kväll” på Svenskt ...

  Nytt år står för dörren och dags att avge ett löfte inför 2022. Mitt nyårslöfte innehåller i vanlig ordning ingenting om ändrade motions- och dryckesvanor utan jag inriktar mig på produktionsmål vad gäller Nya Rossberga. Men vi börjar med att kolla om fjolårets löfte blev uppfyllt. Vid förra årsskiftet var husen Björkmans, Östlunds loge och Östlunds bostadshus byggda men inte planterade i jorden. Första löftet blev att jag skulle fixa detta och här är bildbeviset: På bilden ovan ser vi att Blåbandslokalen ännu är i mockupstadiet. Den och ytterligare tre hus till vänster var de sista mockupphusen i Nya Rossberga. Nästa del-löfte var att bygga dessa som ”riktiga” modeller och plantera dem i jorden. På följande bild ser vi att detta blev gjort. OK, alla husen klara, då var det vatten som gällde. Här ser vi kvarndammen vattenfylld i ett drönarperspektiv….   …och här ser vi fallet och den nybyggda valvbron. Fortsättningen av den gåtfulla ån (den rinner åt två håll!) passerar här ...

  Det projekt jag nu tänker visa har inget med Nya Rossberga att göra men det kan delvis kan förklara min inaktivitet på anläggningen under hösten. Och det handlar ju ändå om modellbygge... Projektet är ett diorama, föreställande ett sedan 90 år försvunnet kallbadhus i Hedemora. Här följer först några översiktsbilder på det färdiga bygget. (Ber om ursäkt för den stundtals knepiga färgåtergivningen.) Den röda flaggan på hopptornet signalerar att det idag är damernas baddag. I Hedemora finns en förening som heter ”Hantverk och design”. Föreningen sysslar bland annat med forskning om stadens store son, arkitekten Lars Israel Wahlman. Jag har tidigare byggt dioramor av tre av de byggnader Wahlman ritade till sin hemstad. Wahlman var som synes inte rädd att ta ut svängarna. Inte precis funkis, om man säger så… Varmbadhuset Utsiktstornet Furuliden Danspalatset Sveasalen Wahlman ritade även det kallbadhus som fanns i sjön Hönsan, mitt i stan, mellan åren 1902 och 1931. Nu har man från...