Bygget av Nya Rossberga

   Allt om Hobby nr 2 är nu (förhoppningsvis) ute hos prenumeranterna och kommer att finnas hos återförsäljarna från och med tisdag 27 april. I det här numret har jag fått chansen att i en lång (10 sidor) artikel berätta om konstruktionen av kvarndammen i Rossberga. I inledningen beskriver chefredaktören texten som ”från tanke till handling” vilket är precis vad det är frågan om. Det här var ett av de knepigaste projekt jag stött på och det blev många tankar, ändringar och kompletteringar innan jag blev (något så när) nöjd. Modellbygge är jättekul men det är minsann inte bara ”raksträcka”, vilket jag hoppas ska framgå, men ändå inte avskräcka. Nu en helt annan sak: Jag vill uppmärksamma mina följare om  nedanstående meddelande som jag fått från Blogger. Om jag förstår saken rätt så innebär det att den som prenumererat på bloggen inte kommer att få något epostmeddelande om uppdateringar efter juli månad. Trevlig fortsättning på helgen!

  Häromdagen fick jag ett brev från min snart åttaåriga dotterdotter Lizi som jag inte träffat på länge, på grund av pandemin. Hon hade varit inne och tittat på min blogg och nu ville hon också vara med på anläggningen. Hon föreslog att jag skulle placera henne på taket på något hus där hon sitter och tittar ner. Visst, jag nappade direkt. Jag tycker det är viktigt att man också behåller lekmomentet i hobbyn. Efter en del letande bland Preisregubbarna hittade jag en liten sittande tjej. Men var skulle hon sitta? Valet föll på modellen av småskolan där eleverna radat upp sig för fotografering. Förebilden är bilden här nedanför Den är från våren 1923 och min far, Sten Bylén, står som tvåa från vänster Tänk, snart hundra år sedan… Man kan säga att bilden från anläggningen spänner över fyra generationer. Från min far som står uppsträckt framför fotografen till hans barnbarnsbarn som sitter på taknocken och tittar på. Här zoomar vi in lite ytterligare på den lilla tak-klättrer

  Jag fick ett mejl från en herre som heter Per Knies. Han skrev så här:   "Hej! Jag är pensionerad timanställd förare i Borlänge och i onsdags 210414 fick jag köra en Gävletur förbi Morshyttan, det är inte så ofta som vi Borlängeförare kör där. Eftersom det inte går att se allt medan man kör så filmade jag i båda riktningarna. Kvalitén är inte så bra men nu kan jag titta och jämföra med bilderna från din bok."   Per har vänligen gett mig tillåtelse att ladda upp filmen på Youtube och att sprida länken till mina modellrallarkompisar och till Facebookgruppen "Söder om Tyskbo". Sätt er till rätta och njut av en resa söder om Tyskbo.

  Högt uppe på Rossbergs-åsen avtecknar sig   Blåbandslokalen mot en molnfri himmel. Den gamla folkrörelselokalen sträcker sig högst av alla Rossbergas byggnader och med sin placering och krenelering är den ett blickfång i byn.  När jag började bygget av Nya Rossberga siktade jag på att avbilda just ovanstående vy, men det visade sig omöjligt. Varför det, då? Jo, på fotografiet betraktar man huset snett underifrån men på anläggningen kommer huset att betraktas som på bilden nedan, snett ovanifrån . Då kommer huset alltså att avteckna sig mot de fjärran skogarna i stället för mot himlen. Tyvärr blir då inte intrycket av Blåbandslokalen lika imponerande på anläggningen som i verkligheten, men det är bara att gilla läget. Man får återigen damma av det gamla Rossberga-ordspråket: ”Får man inte den man älskar får man älska den man får”. (Förvisso skulle man kunna fixa det hela genom att låta anläggningen bli två meter hög men det skulle tyvärr medföra vissa andra nackdelar..) På anläggnin

  Efter mitt förra inlägg där jag berättade min utflykt till Lästommen med farsan, undrade en hobbykamrat om farsan hann se något av anläggningen Morshyttan-Rossberga innan han gick ur tiden. Visst, han var hit många gånger. Från 1995, när bygget av min hobbylokal började, till dess att han lämnade oss på sin nittioettårsdag 2005. En av de sista gångerna farsan var hit var när jag bjöd Horndals PRO på en visning den 2 augusti 2004. Vid den tiden hade jag skulpterat landskapet och tillverkat alla husmockuper så att man lätt kunde orientera sig mot förebilden. Bilden på den stora gruppen är från detta tillfälle. Farsan är dock inte med på gruppbilden, eftersom han vid det laget fått problem med att gå och stå. Vid fototillfället satt han därför på den anslutande uteplatsen med en kopp kaffe. Men på den andra bilden finns han med. Den är tagen sommaren 1997. Då hade jag knappast kommit igång med landskapsbygget, men hobbylokalen, en modell på 26 kvadratmeter av Morshyttans station, stod