Inlägg

Visar inlägg från augusti, 2018

På stället marsch...

Bild
I förra inlägget visade jag att husets stomme var målad och klar, och att taket var målat och vädrat. Fönstren var dragstiftade och försedda med foder. Nå, då är det väl bara att limma dit fönstren då så är kåken klar? Ack nej….mycket återstår. Taket ska förses med vindskivor och ”fusk-takstolar”. Sedan är det massor av andra detaljer som återstår. Det här, till exempel, vad ska det bli? …och vad menas med det här? Jo, här kanske man kan ana vad det fyrkantiga styrénplaströret ska bli…. …och här ser vi vad cellplast-stycket ska bli, nämligen husets grund. Stora delar av småskolans grund är uppbyggd av slaggsten. Nu gäller det att försöka efterlikna den. Lindmarks kåken i Morshyttan har också slaggstensgrund.  Så här blev min variant av den: Ja, då är det väl bara att göra på samma sätt med småskolan? Nej, tyvärr har jag glömt hur jag gjorde. Varför antecknade jag inte….?😕 Dessutom är småskolans slaggsten mycket blåare än Lindmarks.

Små steg framåt.

Bild
Med risk för att låta som en hackig grammofonskiva konstaterar jag att det inte är någon riktig fart på byggandet i skala 1:87. Nej, innan snön kommer måste en del sysslor i skala 1:1 utföras och det inverkar menligt på modellbyggandet. Jag försöker dock krampaktigt att göra någonting i skala 1:87 varje dag. Det är inte alla dagar jag lyckas men några små steg har det blivit och dessa tänker jag redovisa nu. Min förra uppdatering slutade med att jag skulle knäcka koden vad gäller taket på småskolans utbyggnad. Så här blev det. Min gode vän Hans Richert berättade för mig att i skalaflyg-sammanhang har man två bedömningskategorier. En för ”nördarnas detaljstudier” och en som kallas stand off-skala. Vid stand off-skalan ska alltså modellen betraktas på lite avstånd. Min utbyggnad kan väl snarast tillhöra kategorin ”stand very off”…. Nåja, i princip så ser nog taket ut ungefär så där och, ja, jag är ju trots allt kung i mitt rike! Lite avledande snickerier och jag anser att utbyggn

Markusbo- en personlig berättelse

Bild
I dagens  blogg-uppdatering möter vi Tord och Birgitta Andersson. De berättar om händelser och upplevelser med anknytning till banvaktsstuga 109, Markusbo. Platsen och dess kringhistoria har jag redan tidigare dokumenterat rätt väl på film. Första gången redan 2013, med titeln ”Strövtåg i förebilden, del 13, nyårsspecial”. Nästa gång jag filmade med Markusbo-anknytning var 2014. Det blev en serie på tre avsnitt som jag kallade ”I spåren av en katastrof”. Tredje filmen heter ”Minnes-ceremonin i Scala, 70 år efter den svåra flygolyckan”. Vi talar alltså om den tragiska flygolyckan i Italien 1947 då Markusbo-bördige Einar Andersson omkom tillsammans med 20 andra. Finns det då verkligen något mera att säga om Markusbo och flygolyckan? Ja, faktiskt. De tidigare filmerna är rätt allmänt hållna men idag har vi chansen att bli lite mera personliga. Vi besöker Markusbo tillsammans med Einar Anderssons son Tord och Tords hustru Birgitta. Efteråt, vid middag

Småskolan, liten men inte oansenlig.

Bild
Innan jag redovisar läget i Nya Rossberga vill jag tipsa om att det är flera än jag som skildrar sitt byggande i blogg-form. Se här: Simon visar sitt bygge av Turebergs station här. Anders B visar sin Änglabana här. Anders H visar The Pisen Town här .  Mycket nöje! Finns det då något nytt att berätta från bygget av nya Rossberga? Tja, låt mig börja så här: - Från början hade jag tanken att småskolan skulle klämmas in ”mitt i byn” men jag upptäckte snart att den lösningen inte blev så lyckad. I stället valde jag att placera skolan en bit utanför byn, som ett sorts fristående diorama. Enligt mina ursprungliga planer skulle jag rationalisera bort skolans uthus för att spara på utrymmet men nu hamnade jag i ett bättre utrymmes-läge och beslöt att även uthuset skulle finnas med. Men det fanns ett litet problem. När jag fotograferade skolan i höstas, enligt plan A, brydde jag mig inte om att fotografera uthuset. Därför blev det en ny utfärd till småskolan och familjen Fink för

Rapport från källaren

Bild
Värmeböljan har släppt greppet något och källaraktiviteten har vaknat till liv. Ännu en byggnad är färdigställd: Matkällaren. Som synes av tummen är det storleksmässigt ingen imponerande byggnad. Inte som min modell av Hedemora rådhus… …eller danspalatset Sveasalen. Nej, matkällaren är storleksmässigt rätt blygsam men den har en hel del intressanta detaljer som gjorde att bygget ändå tog åtskilliga timmar. Som vanligt när man ser en modell uppförstorad finns det delar man inte är nöjd med men dessa försöker jag glömma… Ja, som synes av nedanstående bild är det nu bara uthuset kvar av Markusbos byggnader. Detta tänker jag emellertid avvakta med eftersom jag eventuellt kan få lite ytterligare information i frågan inom kort. Återkommer förstås om detta. Jaha, vad ska jag då syssla med istället? Jo, jag sätter igång med det här: Jag vänder alltså blickarna mot småskolan i Rossberga. En byggnad i fullskala, dvs 1:87, som ska innehålla följande situation från om