Årsrapport och nyårslöfte från Nya Rossberga

 

Nytt år står för dörren och dags att avge ett löfte inför 2022. Mitt nyårslöfte innehåller i vanlig ordning ingenting om ändrade motions- och dryckesvanor utan jag inriktar mig på produktionsmål vad gäller Nya Rossberga.

Men vi börjar med att kolla om fjolårets löfte blev uppfyllt. Vid förra årsskiftet var husen Björkmans, Östlunds loge och Östlunds bostadshus byggda men inte planterade i jorden. Första löftet blev att jag skulle fixa detta och här är bildbeviset:

På bilden ovan ser vi att Blåbandslokalen ännu är i mockupstadiet. Den och ytterligare tre hus till vänster var de sista mockupphusen i Nya Rossberga. Nästa del-löfte var att bygga dessa som ”riktiga” modeller och plantera dem i jorden. På följande bild ser vi att detta blev gjort.

OK, alla husen klara, då var det vatten som gällde. Här ser vi kvarndammen vattenfylld i ett drönarperspektiv….

 …och här ser vi fallet och den nybyggda valvbron.

Fortsättningen av den gåtfulla ån (den rinner åt två håll!) passerar här under Näsbanan vid Vilvallen.

Ja, och med det så var nyårslöftet för 2021 faktiskt uppfyllt men det hamnade ytterligare ett par (oplanerade) projekt på byggbordet. Det första berodde på de problem som det forcerade perspektivet för med sig. Långt tidigare hade jag byggt en modell av den lådbil jag färdades i som grabb. När den nu skulle placeras i Östlunds backe, långt in på anläggningen, blev den alldeles för stor. Det blev alltså att tillverka ytterligare en som passade bättre i storlek.

Och här ser vi lådbilen på plats på anläggningen. Den går knappt att se med blotta ögat.

Nedanstående bild visar som synes tre godsvagnar. Os-vagnen längst till höger, lastad med gatsten, är en present från min gode vän Stig Johansson. Den passar perfekt i mitt lilla Näsbane-tåg, men borde förstås ha sällskap. Eftersom vagnstypen inte går att köpa i handeln blev jag tvungen att lösa frågan på eget sätt. 

Jag tog helt enkelt och sågade bort ett mittstycke från två gamla O-vagnar från Lima för att ge dem samma längd som Os-vagnen. Så vädrade jag dem och försåg dem med last och… ja, de duger åt mig. Och kul att som omväxling syssla med något som inte handlade om landskap.

Ett annat oplanerat projekt ser vi här nedan. I september tog jag emot besök av bröderna Risberg från Rossberga. Den äldste brodern, Sune, hade som första bil 1964 en Opel Kapitän. En modell av en sådan skaffade jag för flera år sedan men den var enfärgat grön och det var inte Sunes Kapitän. Inför besöket tog jag gud i hågen och försökte mig på en ommålning av Kapitänen i Sunes färger. Samtidigt passade jag på att måla om farsans första bil, en Ford Cortina, i ”rätt” färg. Så här blev det:

Höstens stora och tidskrävande projekt handlade dock inte om Nya Rossberga. Nej, det var det här:

Det är alltså Wahlmans kallbadhus som jag beskrev utförligt i mitt förra blogginlägg.

För övrigt kan jag konstatera att 2021nog inte var lika produktivt som 2020.  Utöver mina modellbyggen så gjorde jag I fjol två ganska omfattande filmserier. ”Coronakarusellen” och ”Strövtåg i avbilden”.

I år blev det bara två filmprojekt.  Dessa ser vi här nedan:

Några ”externa” MJ-inspektioner blev det inte under året. Delvis för att Coronan fortfarande kastar sin skugga över sådan verksamhet. Jag hoppas att 2022 blir ett bättre år ur det hänseendet.

Jag hoppas också att Coronan medger att jag kan ta emot en del gamla, redan utlovade, besök i Morshyttan-Rossberga under sommaren. Jag får ibland förfrågningar om besök och det är en lite knivig fråga. Jag är förstås glad och smickrad över att man vill se vad jag håller på med men rent praktiskt kan det vara svårt att gå alla till mötes. Tidigare har jag låtit folk boka in sig långt i förväg vilket lett till att mina somrar periodvis blivit väldigt sönderhackade till nackdel för aktiviteter med min familj. Nu kör jag i stället ”kort varsel-policyn” att man får slå mig en signal med en förfrågan och om det passar mig och familjen så är man välkommen.

 

Och avslutningsvis, vad ska nu hända under 2022?

Jo, först och främst ska jag och min Horndalskamrat och fläskvän Bengt Söderqvist ägna oss åt ett omfattande filmredigeringsprojekt. Projektet har inte ett skvatt med modellbygge att göra utan målgruppen får väl i stället sägas vara ”sextio-plussare från gamla By socken”. Detta projekt drar vi igång direkt efter nyår och kommer troligen att stjäla massor med tid från modellbyggandet. Nyårslöftet 2022 för Nya Rossberga blir därför ganska återhållsamt:

Vegetation.

Vi tittar på nedanstående bild…

…och jämför med följande flygfoto från femtiotalets Rossberga.

Vi märker att modellen ser ganska kal ut jämfört med flygfotot. På modellen har jag i stort sett bara markvegetation och enstaka träd. Nyårslöftet blir alltså att förse Nya Rossberga med gårdsträd av typen ”tvinnad ståltråd”. Fruktträd,  buskar och blommor ska också appliceras.
Jag nöjer mig med detta lilla pensum hellre än att ta munnen alltför full och sedan gräma mig över att jag inte nådde ända fram.

Men om vi ändå tittar ett stycke framåt, vad ska då ytterligare göras i Nya Rossberga? Jo, sedan kommer det som är nästan roligast av allt: Detaljering! Människor, cyklar, stegar, staket, tunnor, vedhögar, kärror osv. Mitt forcerade perspektiv kommer säkert att ställa till det en del men den dagen den sorgen. Och när landskapet är klart står det rullande materialet på tur med konvertering av Näsbanelok, tågsammansättningar, vädringar och laster. Det finns alltid att göra på en modelljärnvägsanläggning, tack och lov.

Och med det önskar jag alla som följer Nya Rossberga ett Gott Nytt År och hoppas att ni hänger med även 2022.