I oktober börjar blomningssäsongen i Nya Rossberga

 

Oj, oj, bara tre uppdateringar av bloggen hittills i år och den senaste var för över fyra månader sedan.
Men nu är det dags att spotta i nävarna igen. Diverse grönska och blomster är inhandlat och ligger här framme inför höstens aktiviteter.

Jag måste dock erkänna att jag lider av både ringrost och igångsättningsmotstånd…
Hur är det, håller jag på att tröttna på hobbyn?
Nja... men jag har haft (och har) lite annat för mig som stjäl uppmärksamhet från byggandet. 

För det första har jag ett lokalhistoriskt videoprojekt med min gamle kompis Bengt Söderqvist. Den som till äventyrs vill veta vad detta går ut på kan kika in här:

Säsong 1 av detta videoprojekt (tio avsnitt) tog praktiskt taget hela vårterminen att färdigställa. Nu har vi påbörjat säsong 2 där vi räknar med ytterligare åtta avsnitt.

I våras skaffade jag en drönare. Att sätta sig in i hur den fungerar tog sin tid. 
Först ska den aktiveras hos tillverkaren vid första flygtillfället. Sedan ska den ska kopplas ihop med en mobiltelefon som passar, firmware ska uppdateras och den ska (tack och lov) automatiskt kopplas upp mot ett antal satelliter. Så ska man installera en speciell manöver-app på mobilen.

Det finns alltså mängder av olika inställningar som sätter myror i huvudet på en gammal man. Innan man börjar flyga ska man registrera sig som drönaroperatör och sedan är det bra om man också tar ett drönarkort så att man får lite hum om vilka bestämmelser som gäller när man är drönarpilot.

Och dessutom ska man försöka lära sig flyga med den…

Jag skaffade drönaren med ett speciellt projekt för ögonen: Att från luften filma de områden i Morshyttan och Rossberga som finns gestaltade på min anläggning. Själva filmningen drog ut på tiden eftersom en mycket blåsig period gjorde att jag tvekade att ge mig upp i luften.

Alltnog, i mitten av juli var allt filmat och jag skickade in filmerna till Lantmäteriet. Varför det, då? Jo, allt som fotograferas eller filmas från en luftfarkost ska granskas ur totalförsvarssynvinkel innan man får sprida det på till exempel Youtube. I våras var handläggningstiden för så kallat spridningstillstånd fem arbetsdagar. När jag skickade in min ansökan fick jag besked att handläggningstiden ökat till fem veckor. Nu har det gått nästan elva veckor och jag har fortfarande inte fått varken tillstånd eller avslag....

Nåja, bara att hoppas att mina filmer inte innehåller några hemliga fortifikationer från Morshyttan/Rossberga och att jag snart får klartecken att lägga ut det jag åstadkommit. För att följa min gamla tradition från strövtågsfilmerna och Coronakarusellen kommer jag att (om jag får tillstånd) lägga ut avsnitten på lördagsmorgnar. 

Men tillbaka till anläggningsarbetet: Varför kör jag inte i gång bums med vegetationen ?
Varför vänta till oktober? Jo jag har ett annat projekt som jag vill klara av först, nämligen ”Modelltåg på Skansen”. På nedanstående länk berättar jag lite om detta. Hoppas jag träffar några blogg-följare där.

På min anläggning kommer alltså ny grönska och blommor alltså att spira först i oktober. 

Visserligen är Bengt och jag då långt ifrån färdiga med säsong 2 av vårt filmprojekt men jag tror att jag ska klara av viss parallellkörning.

Vad står då i tur att göra på anläggningen?

Några flera träd av ”ståltrådsvarianten” ska tillverkas.

Buskar och sly.

Blommor.

Skarvar. Sektionsskarvarna är ju inte så roliga i nuvarande skick, som synes av bilden nedan. De behöver camoufleras med diverse vegetation på samma sätt som jag gjort på Morshyttandelen. 

Ja, så ser planen ut. Men lite detaljering måste det kanske bli frågan om INNAN all vegetation är på plats. Det ska ju, precis som på bilden nedan, finnas ett staket längs Näsbanan och där (och på liknande platser) kan det vara smartare att först detaljera och sedan applicera buskvegetationen.

Japp, det var det hela. Förhoppningsvis blir det anledning till lite tätare rapporter från Nya Rossberga framöver.

Och glöm inte Skansen till helgen!