En belysningsåtgärd. Och en hedersman ur tiden.

 

Filmprojektet jag nämnde i ett tidigare inlägg rullar på och stjäl tid från modellbyggandet men jag har ändå inte varit helt overksam i min hobbylokal. Det handlar om belysningen av anläggningen. Så här ligger det till:

På Morshyttandelen, som vi ser på nedanstående bild, har jag ett draperi i taket. Bakom detta sitter tre lysrörsarmaturer som ger en sorts allmänbelysning av landskapet. Tyvärr blir resultatet då att anläggningens framkant inte blir belyst. För att råda bot på detta har jag dessutom monterat ett antal spotlightar i taket.

Nya Rossbergas landskap har en mera oregelbunden framkant som blir krånglig att följa med ett takdraperi. I ett anfall av ogrundad optimism intalade jag mig att det skulle räcka att belysa den delen med enbart spotlightar. På bilden nedan ser vi Nya Rossberga i ett tidigt stadium, belyst med spotlightar.

Vad jag inte räknat med var de skuggor som de blivande träden på anläggningen skulle kasta med  enbart framifrånkommande spotlight-ljus. Se till exempel på Fiaten vid Tidéns diversehandel….

….och den skugga som lönnen vid småskolan ger upphov till.

Något måste göras, tyckte jag och beslöt att använda samma lösning som på Morshyttandelen. Första steget blev att modifiera den lysrörsbelysning som skulle finnas bakom takdraperiet. Jag plockade bort de kallvita dubbellysrören och ersatt dem med ett enda varmvitt lysrör i varje armatur. På bilden ser man att lysrören till vänster har en varmare ton än de som sitter i mitten av taket.

Så skruvade jag upp en list i taket, mellan lysrören och spotlightarna. I den listen ska draperiet hänga.

Draperiet på plats. Det blev åtskilliga meter att sy för min dotter Anna. (Jag gillar iofs inte barnarbete men hon är ju trots allt 31 år i år.)

Jaha, och hur blev resultatet rent belysningsmässigt, kanske någon undrar? Jodå, vi tittar på den skuggade Fiaten igen….

…..och jämför med tända lysrör.

Och så tittar vi på lönnskuggan vid småskolan igen…

….. och gör en jämförelse med tända lysrör.

Jovisst, lätt att konstatera att skuggorna blev upplättade. Men var det inte mycket arbete bara för att eliminera två skuggor, kanske någon undrar? Då kan jag berätta att resten av anläggningen givetvis också fick en bättre belysning. Så här ser det ut idag när man stiger in i min hobbylokal.

Avslutningsvis kan jag berätta att den 10 mars var jag på begravning i Horndal. En centralgestalt på min anläggning har gått ur tiden, nästan 92 år gammal: Handlaren Sven i Rossberga. Affären finns i det nära blickfånget i Nya Rossberga.

 På Morshyttandelen kan man se hur Sven och jag lastar mjölkkrukor på hans VW, sommaren 1962. Sedan fick jag köra hans bil som 13-åring. Vilket äventyr…

Sven förblev en god vän i alla år och deltog även i arbetet med den anslagstavla för gamla foton som vi satt upp vid korsvägen i Rossberga 2008 och som står där fortfarande.

På bilden nedan projekterar vi för vår fototavla. Sven längst till höger. Sedan är det min syrra Gudrun och min svåger Torbjörn.

Den färdiga fototavlan. Bilderna byts ut varje år vid en samling i maj.

Mera om Sven, och affären i Rossberga, kan man läsa här: