2. Att planera ett diorama

 Jag har vid det här laget byggt ganska många hus och dioramor. Trots god erfarenhet blir jag ändå alltid förvånad över att det dyker upp så många oväntade problem under byggets gång.

Men jag börjar med ett väntat, och för alla modellbyggare välkänt, problem: Hur ska jag få plats med allt jag vill ha med på dioramorna?

Trädgården är (enligt avståndsmätaren på hitta.se) 77 m lång.

Detta blir 88 cm i skala 1:87. På tok för stort för ett diorama men samtidigt måste jag ha rimligt avstånd längs högerkanten för att få plats med hängmatta, trädgårdsmöbel, gungor och uthus. När barnen var små var ju det här hela deras värld och det skulle kännas konstigt att utelämna något som de har minnen av.

Bilden ovan utgår från en gammal bygglovsansökan gällande en uteplats som den förre ägaren byggde. I mina ögon ser tomten inte riktigt ut som på ”hitta.se-bilden”.

Proportionerna känns inte riktiga och boningshuset (det enda som finns med på originalritningen) verkar ligga för långt från gatan. En erfarenhet jag gjort som dioramabyggare är att ritningar inte alltid är att lita på.

Men tillbaka till grundproblemet: Jag kände mig som sagt tvingad att korta ner tomtens skalariktiga mått en hel del.

”Lösningen” blev att flytta stationshuset (och även lekstugan) närmare boningshuset. Så här:

Efter lite laborerande hit och dit landade jag på att jag skulle kunna trycka ihop det hela till 63 cm och då blev det så här:

Och ibland (ofta) har man inte huvudet med sig…
När väl bottenplattan var utformad efter en grumlig ”hitta-bild” och en dålig tomtritning kom jag på att jag ju faktiskt har en drönare. En drönarbild hade förstås kunnat vara till hjälp när jag kliade mitt huvud över hur det hela skulle utformas. Men bättre sent än aldrig. Här kommer förebilden fotograferad den 6 september 2024.

Ett annat problem jag hade, innan jag över huvud taget började bygga, var tomtens form. Som synes är den avsmalnande vilket medför att plexiglashuven, som jag anser nödvändig på ett sådant här diorama, kan bli knepig att tillverka. Jag vände mig som vanligt till min Kgl Huvleverantör, Allt i Plast, i Torsång. Jodå, de åtog sig att tillverka tre huvar bara jag försåg dem med en bottenmall. Efter det beskedet fanns det inga undanflykter längre utan det var bara att köra i gång med projektet.

 

Det kändes logiskt att först tillverka alla byggnader och att då börja med huvudbyggnaden, och här stötte jag på problem nummer tre: Fasadens utseende.

Som synes av nedanstående bild har huset tegelfasad. Ljust gul, med diverse ”fläckar” av grönt och rött.

Någon tegelvägg med det utseendet i skala 1:87 har i alla fall inte jag hittat och på huvudbyggnadens vägg duger det inte med någon färdig ”lookalike”. Nej, då gäller det att komma på något själv. Plastruct har ett ”tegel-präglat” ark i tunn brun plast. Det får bli utgångsmaterialet.

Jag börjar med att spreja arket med Tamiya Surface primer.

Sedan gäller det att få själva väggfärgen att likna originalet. Efter diverse blandande blev det den ljust gula färgen här nedan.

Men tegelfogarna måste accentueras ytterligare. Det gör jag med en vanlig blyertspenna.

Tegelarken är emellertid lite för sladdriga för att vara ”bärande element” i modellen. Men eftersom huset också har källarvåning har jag redan tidigare skurit till kompletta väggelement i 1 mm slät styren. Tegelarken limmas alltså utanpå dessa väggelement med hjälp av diverse klämmor.

Så ska de färdiga väggelementen limmas ihop till en huskropp. I den här skarven ser man att jag missat höjdinpassningen något. Men detta motiverar knappast något ”gör om, gör rätt”, tänker jag.  Jag tror knappast man noterar den lilla missinpassningen när man betraktar den färdiga modellen.

Värre är det då med det avkapade tegelarkets röda snittyta….

Här krävs lite retusch. Resultatet blir då som nedan.  "Good enough", tycker jag, för att citera en amerikansk modellbyggar-guru.

Som synes har jag nu också fläckat en del tegelstenar med rött och grönt. Inte heller detta tål en närgången fingranskning, sten för sten.  Jag tycker dock att helhetsintrycket även här blir så pass good enough att jag kan fortsätta med dioramabyggandet.

Men mera om detta i nästa avsnitt. Hoppas ni hänger med dit.