I oktober börjar blomningssäsongen i Nya Rossberga
Oj, oj, bara tre uppdateringar av bloggen hittills i år och
den senaste var för över fyra månader sedan.
Men nu är det dags att spotta i nävarna igen. Diverse grönska och blomster är
inhandlat och ligger här framme inför höstens aktiviteter.
Jag måste dock erkänna att jag lider av både ringrost och igångsättningsmotstånd…
Hur är det, håller jag på att tröttna på hobbyn?
Nja... men jag har haft (och har) lite annat för mig som stjäl uppmärksamhet från byggandet.
För det första har jag ett lokalhistoriskt videoprojekt med min gamle kompis Bengt Söderqvist. Den som till äventyrs vill veta vad detta går ut på kan kika in här:
Säsong 1 av detta videoprojekt (tio avsnitt) tog praktiskt
taget hela vårterminen att färdigställa. Nu har vi påbörjat säsong 2 där vi
räknar med ytterligare åtta avsnitt.
I våras skaffade jag en drönare. Att sätta sig in i hur den
fungerar tog sin tid.
Först ska den aktiveras hos
tillverkaren vid första flygtillfället. Sedan ska den ska kopplas ihop med en
mobiltelefon som passar, firmware ska uppdateras och den ska (tack och lov) automatiskt
kopplas upp mot ett antal satelliter. Så ska man installera en speciell
manöver-app på mobilen.
Det finns alltså mängder av olika inställningar som sätter
myror i huvudet på en gammal man. Innan man börjar flyga ska man registrera sig
som drönaroperatör och sedan är det bra om man också tar ett drönarkort så att man
får lite hum om vilka bestämmelser som gäller när man är drönarpilot.
Och dessutom ska man försöka lära sig flyga med den…
Jag skaffade drönaren med ett speciellt
projekt för ögonen: Att från luften filma de områden i Morshyttan och Rossberga
som finns gestaltade på min anläggning. Själva filmningen drog ut på tiden eftersom en mycket blåsig period gjorde att jag tvekade att
ge mig upp i luften.
Alltnog, i mitten av juli var allt filmat och jag skickade in filmerna till
Lantmäteriet. Varför det, då? Jo, allt som fotograferas eller filmas från en
luftfarkost ska granskas ur totalförsvarssynvinkel innan man får sprida det på
till exempel Youtube. I våras var handläggningstiden för så kallat
spridningstillstånd fem arbetsdagar. När jag skickade in min ansökan fick jag
besked att handläggningstiden ökat till fem veckor. Nu har det gått nästan elva veckor och jag har fortfarande inte fått varken tillstånd eller avslag....
Nåja, bara att hoppas att mina filmer inte innehåller några hemliga fortifikationer från Morshyttan/Rossberga och att jag snart får klartecken att lägga ut det jag åstadkommit. För att följa min gamla tradition från
strövtågsfilmerna och Coronakarusellen kommer jag att (om jag får tillstånd) lägga ut avsnitten på
lördagsmorgnar.
Men tillbaka till anläggningsarbetet: Varför kör jag inte i gång bums med vegetationen ?
Varför vänta till oktober? Jo jag har ett annat projekt som jag
vill klara av först, nämligen ”Modelltåg på Skansen”. På nedanstående länk
berättar jag lite om detta. Hoppas jag träffar några blogg-följare där.
På min anläggning kommer alltså ny grönska och blommor alltså att spira först i oktober.
Visserligen är Bengt och jag då långt ifrån färdiga med
säsong 2 av vårt filmprojekt men jag tror att jag ska klara av viss
parallellkörning.
Vad står då i tur att göra på anläggningen?
Några flera träd av ”ståltrådsvarianten” ska tillverkas.
Buskar och sly.
Blommor.
Skarvar. Sektionsskarvarna är ju inte så roliga i nuvarande
skick, som synes av bilden nedan. De behöver camoufleras med diverse vegetation
på samma sätt som jag gjort på Morshyttandelen.
Ja, så ser planen ut. Men lite detaljering måste det kanske bli frågan om INNAN all vegetation är på plats. Det ska ju, precis som på bilden nedan, finnas ett staket längs Näsbanan och där (och på liknande platser) kan det vara smartare att först detaljera och sedan applicera buskvegetationen.
Japp, det var det hela. Förhoppningsvis blir det anledning
till lite tätare rapporter från Nya Rossberga framöver.
Kommentarer
Skicka en kommentar