Inlägg

Visar inlägg från 2024

2. Att planera ett diorama

Bild
 Jag har vid det här laget byggt ganska många hus och dioramor. Trots god erfarenhet blir jag ändå alltid förvånad över att det dyker upp så många oväntade problem under byggets gång. Men jag börjar med ett väntat, och för alla modellbyggare välkänt, problem: Hur ska jag få plats med allt jag vill ha med på dioramorna? Trädgården är (enligt avståndsmätaren på hitta.se) 77 m lång. Detta blir 88 cm i skala 1:87. På tok för stort för ett diorama men samtidigt måste jag ha rimligt avstånd längs högerkanten för att få plats med hängmatta, trädgårdsmöbel, gungor och uthus. När barnen var små var ju det här hela deras värld och det skulle kännas konstigt att utelämna något som de har minnen av. Bilden ovan utgår från en gammal bygglovsansökan gällande en uteplats som den förre ägaren byggde. I mina ögon ser tomten inte riktigt ut som på ”hitta.se-bilden”. Proportionerna känns inte riktiga och boningshuset (det enda som finns med på originalritningen) verkar ligga för långt från gatan....

1. Ett år fyllt av (nöd)lögner

Bild
  När jag visar min anläggning och mina dioramor får jag då och då frågan om jag byggt någon modell av vårt eget hus i Hedemora. Men nej, skomakarens barn har som bekant de sämsta skorna… Men skomakarens barn…   Här väcktes en julklappsidé.   Mina tre döttrar skulle kanske uppskatta var sin modell av barndomshemmet Åsgatan 142. (Och vårt barnbarn får förstås hänga med på sin mammas julklapp.) Efter rådgörande med hustru Karin kom vi fram till att ett sådant diorama borde gestalta hur hus och trädgård såg ut när döttrarna var små. Vi tänkte oss följande avgränsning: ”Stationshuset ska vara byggt, men kök och uthus ska ännu inte vara utbyggda” Vi landade då på åren mellan 1996 och 2000. Jag insåg att det här skulle bli ett omfattande projektet och satte därför i gång redan i september 2023 med sikte på att vara klar julen 2024. Under det gångna året har hobbykamrater och diverse bekanta ibland frågat:   ”Vad bygger du nu?”   Jag har då svarat att allt byg...

Kort rapport från (det stillastående) Nya Rossberga.

Bild
  Oj, när jag i går kikade in på min blogg såg jag att det i morgon är ett år sedan den uppdaterades. Man får ju skämmas...😔 Jaha, vad har då hänt på anläggningen under det året, kanske någon undrar? Svaret är: Ingenting! Som inledningsbild kan jag alltså återanvända den här bilden från april 2023. Att det ibland blir ett stillestånd i verksamheten är ett känt fenomen för de flesta hobbyister. Det händer ju (faktiskt) att andra aktiviteter (tillfälligtvis) tränger undan byggandet på anläggningen. Sedan kan det bli svårt att komma i gång igen... För min del har mycket tid och engagemang ägnats åt redigering av bygdefotografen Gunnar Sälgströms gamla filmer. Ett kul projekt och ett kul samarbete med min gamle ”fläskbroder” Bengt Söderqvist.   Skulle någon undra vad vårt projekt går ut på kan man kasta ett öga på den här länken: http://flasketsvanner.se/filmer/gunnar-salgstroms-filmer/ Men tillbaka till Nya Rossberga! I grova drag så kan också den här delen av anläggninge...